I samarbete med Amicitiasweden
” Att var ensam är skönt när man önskar vara det, men inte när man är tvungen att vara det”
( All kursiv text i detta inlägg är direkt taget från boken )
Visste du att runt var sjätte till var tionde svensk saknar en vän eller känner sig ensam. Är inte det hemskt?
Idag vill jag slå ett slag för boken Du är inte ensam om att känna dig ENSAM! Boken är skriven av Madeleine De Jong och Johanna Wahlgren. De är två härliga kvinnor jag lärt känna här på Öland. Vi träffades på ett företagsevent och fann varandra direkt. Jag är så oerhört stolt över dessa kvinnor som har vågat skriva en bok om Ensamhet. Som nu gör allt för att vi skall börja prata med varandra och hjälpas åt för att minska ensamheten i samhället.
“Att känna sig ensam är inget man behöver skämmas över. Det är en fullt naturlig känsla som drabbar alla vid olika tillfällen genom livet.”
” De finns de som valt att vara ensamma och är tillfreds med det. Dock har de flesta inte gjort det valet. Den ofrivilliga ensamheten är dränerande, ohälsosam och kan till och med vara farlig”
Jag älskar och vara ensam. Jag älskar tystnaden som uppstår i ensamheten, Men jag älskar bara att vara ensam när jag själv vill det.
I Boken tar Madeleine och Johanna upp om så mycket om ensamhet som jag aldrig tidigare tänkt på. Boken är verkligen ett uppvaknande samtidigt som den ger råd att ta sig ur ensamheten.
Vet du vad social ensamhet är? Jag hade inte en aning innan jag läste boken. “Social ensamhet handlar om känslan av att inte ha några vänner alls eller att man inte har så många vänner som man önskar. Med andra ord är man inte nöjd med hur det sociala livet ser ut på fritiden, på jobbet eller i skolan.”
Den social ensamheten kan jag faktiskt känna väldigt ofta. Det är inte så längesedan jag flyttade och det är inte så lätt att i vuxen ålder skaffa sig just nya vänner. Jag är social och har många bekantskaper men just vänner är inte så många längre. Vi är alla så otroligt upptagna av livet som rusar fram att vi stannar inte upp och tar tiden med våra vänner.
Sedan jag blev sjuk i januari så har det blivit ännu tydligare att jag inte är tillfreds med just min sociala ensamhet. I perioder är jag mer ensam och många av mina vänner försvann på vägen. Säkerligen inte medvetet.
Förutom den sociala ensamheten kan man i boken läsa om känslomässig ensamhet. “känslomässig ensamhet är svårgreppad och diffus. Den ger sig tillkänna då man saknar en djupare relation där man känner sig uppskattad, älskad och respekterad för den man är.”
Tänk vad många det är som lever med denna ensamhet. Som inte funnit den där djupa relationen. Ju mer jag tänker på det desto ondare gör det i hjärtat.
Det finns allt för många som inte har någon att luta sig mot.
“I vår svenska kultur har vi frihet att välja vilka relationer vi vill ha. Vi är inte bundna till familjen på samma vis som i många andra kulturer.”
“Generellt är vi svenskar inte speciellt spontana eller öppna för kontaktsökande människor som vi inte känner eller har koppling till”
Detta är nästan lite komiskt. Vi bor här uppe i norr. Större delen av året är vädret kallt och tråkigt. Borde vi inte då istället mötas och umgås. Ta hand om varandra. Men nej så farligt.
Jag har ett så bra exempel på det här med kulturer och relationer samt att släppa in nya människor.
För några år sedan skulle jag tillsammans med sonen gå på den årliga dagisfesten. Med mig hade jag en utländsk familj med rötterna i Bolivia. Pappan hade vuxit upp i Sverige men mamman var nyligen kommen till Sverige. Vi hade alla förberett oss för festen och kom glada med mat och filt i händerna. Innanför grinden säger mamman. -Vad är detta? Skulle vi inte på fest?
Jag svarade jo. Detta är festen. -Men sa mamman varför sitter alla på olika filtar med flera meter emellan sig. Jag tittade på gräsmattan och föll i skratt och sa -Välkommen till Sverige.
För är inte detta typiskt oss. Vi sitter där på midsommarafton, allsången, dagisfesten mm. på våra egna filtar med lagom mellanrum. Vi bildar små öar på havet och vågar knappt titta på vår granne. För tänk om vi måste börja prata med någon.
Det är lättare att vända ryggen åt än att lägga alla filtar ihop och bjuda på varandras mat, prata och umgås och hitta nya vänner.
Jag brinner verkligen för den här boken och jag hoppas att du tar dig tid att läsa den. Känner du någon som är ensam är det en ypperlig present.
Tillsammans kan vi förändra och tillsammans kan vi göra underverk.
I slutet av boken ges 3 enkla handlingar som kan förändra livet för dig själv eller andra.
Se dig själv och de människor du har i din omgivning.
Ge av din tid
Le ofta och även utan anledning.
Boken går att köpa här eller via bokhandel på nätet. Jag vet också att vissa bibliotek tagit in boken i sitt sortiment.
” Glöm aldrig-du är inte ensam om att känna dig ensam!”
Du vet aldrig när ljuset i tunneln ändras och din ensamhet är ett minne blott.
