Du skulle inte bara våga röra mig. Du skulle inte våga trakassera mig sexuell. Du rör inte min kropp.
För mig är detta så självklart. Oavsett vem jag än möter så har jag inte rätt att röra eller trakassera. Tyvärr vet vi att allt för många människor inte respekterar detta. I nyhetssändningarna har vi idag fått rapporteringar om att det förekommer sexuella trakasserier inom Sverigedemokraterna. Det är en SD-kvinna som gått ut i media och berättat sin historia. Nu tror jag inte detta är unikt just för detta partiet utan förekommer både här och där. Däremot kan man höja på ögonbrynen över sättet SD hanterar det. Enligt rapporter slår man ifrån sig och gör offret till syndabock. Ett klassiskt förehavande.
Ja vad ska man säga. Vad är det som gör att det allt som ofta blir så här?
Offret blir syndabock. Man försvara förövaren och offret glöms bort. Det är inte konstigt att många lider i det tysta. Väljer att tiga och må dåligt. Det förekommer både psykiska och fysiska trakasserier runt om i vårt land.
Jag kan liksom inte slå bort tanken, över vad som gör att man väljer att trakassera.
Varför är vissa människor riktiga skitstövlar? Varför är det så svårt att acceptera och respektera varandra? Måste vi förminska varandra? Måste vi vara elaka och onda. Det är väl ingen som själv vill bli drabbad? Men att utsätta någon annan det är okej.
Just nu känns det som vi är snabba att skylla de flesta samhällsproblem på den stora invandringen. Att vi blandar olika religioner, traditioner och synsätt. Men är det verkligen så ? För alla föds väl på samma villkor. Alla har samma förutsättningar att bli en god människa. Trots det väljer många människor att bli en förövare eller en mobbare. Bli en person som trakasserar andra.
Jag inser ibland att jag är för himla blåögd. Jag vill tro gott om alla människor. Tro att alla människor förtjänar respekt. Men så ser inte vårt samhälle ut längre. Tror man på dagens tidningar så är detta vardagsmat som bara kommer fortsätta att eskalera.
Börjar vi tänja på våra gränser lite för mycket ? Oavsett vad Mig rör du inte!
Kram
Linda
