Igår kväll kom så ett meddelande från gubben som befinner sig i Rom. Jag med min förkylda hjärna valde att tolka det som jag ville. ” Vad gött när Dö dör. Värt att fira” Jag i min bubbla läste ju som sagt Vad gött när du dör, värt att fira. Ni kan ju själva fatta vilket svar jag gav gubben. Snabbt reddes så detta ut och jag som inte hängt med i dagens medier blev så uppdaterad att det var ju Decemberöverenskommelsen som gått graven. Likt många andra måste jag ju en dag som denna lägga min syn på saken.
Jag minns det som det var igår när Löfvéns röst löd i radion i bilen på väg mot Salzburg genom skånelandet. Det var den 27 december. Det skrevs politisk historia i landet och förhoppningen var att regeringskrisen var löst. Något nyval var inte längre något alternativ. Partier hade kommit överens. Redan där och då bröt jag ut i skratt och undrade hur i hela fridens namn kom de på att kalla den Decemberöverenskommelsen med förkortningen DÖ. Jag såg det liksom framför mig. Det runda bordet, fullsatt med nöjda politiker. Vad ska vi kalla överenskommelsen? Att någon fick en tänd lampa över huvudet likt Uppfinnarjocke.
Vi kallar den Decemberöverenskommelsen! Det är ju december månad nu.
Hur kan man välja en så viktig politik överenskommelse att kallas något som förkortas DÖ. Jag förknippar ju DÖ med något helt annat än något positivt. Att i var och varannan mening skriva DÖ får ju djävulen att dansa på farstun. Redan där och då kändes ju detta som något som just tids nog skulle gå i graven. Hur vida det var ett bra eller dåligt beslut att inrätta denna överenskommelse kommer jag inte gå in på för där besitter jag för lite kunskap. Däremot är vi nu tillbaka på ruta ett igen. Är det något spel som spelas då de som inte passar in, förpassas åter till ruta ett?
En stor eloge får jag ändå ge KD idag. Till synes ett litet parti i Sverige har visat att de besitter makt. Makt att just upphäva denna DÖ. Det är ju ett bevis på att vår demokrati ändå fungerar. Att vi medborgare på något sätt kan påverka våra valda sändebud/politiker att ta beslut. Däremot att det är värt att fira håller jag inte med om.
Vad är det vi skall fira?
Just nu känns det för mig som medborgaren i soffan framför TV 4 Nyheterna som att ett kaos åter är skapat. Är det bra eller dåligt även där kan jag inte uttala mig. Det stör mig något. Borde inte jag vid 38 år ålder vara mer intresserad och mer insatt i svensk politik? Svaret jag under dagen kommit fram till är just JA faktiskt. Jag borde veta bättre. Detta är ju klart en utmaning jag måste ta att just förbättra mig i ämnet politik.
Det pratas om Nyval, icke nyval, budget hit budget dit. Det analysers och nöts och blöts. Som så alltid börjar det kastas skit på varandra. Som medborgaren i soffan så är det ju just medierna vi får vår information ifrån. Ska jag vara ärlig hoppas jag verkligen inte att det blir nyval. För då kastas vi åter igen ner i sandlådan. Det är nog också det som för mig gör att jag delvis tappar intresset. För i debatter blir det allt ofta mest pajkastning. Annie sa att Stefan gjorde och Åkesson tyckte att Björklund…. Istället för att prata om ideologier, demokrati och viktiga frågor blir det ofta mest en debatt om personer. VEM som är partiledare är för mig ointressant. Det är VAD partiet står för som är det viktiga. Det tycker jag försvinner allt som ofta bort. Det fokuseras på individen.
Nu är vi i ett läge där jag tror att alla medborgare i sofforna måste börja engagera sig. Vi måste säga ifrån och hjälpas åt. Visa att vi är ett land som byggts av folkrörelsen där vi tillsammans gör skillnad.
Det är vi som är styrkan. Det vi som är samhället.
Våra politiker är våra sändebud. Vår förlängda arm att tillsammans med oss driva vårt land. Det kan aldrig vara Anna, Jimmie,Annie, Stefan, Ebba, Gustav, Åsa, Jonas och Jan likt en skolklass som är de ansvariga. Det är VI alla ca 9,8 miljoner som måste ta ansvar.
Tillsammans är vi starka. Tillsammans kan vi förändra. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Nu återstår det att se hur den sittande regeringen hanterar så denna kris. Det ser inget vidare ut. För det har inte hänt speciellt mycket sedan de tog makten.
Så för mig förpassas den goda drycken och glasen åter in i skåpet. För något att fira finns det inte.
Trevlig kväll
Linda
