Sydeuropa har inte visat sig från sin allra bästa sida. Kalla vindar har dragit in över Rom och temperaturen har till och med varit under 0. Vädret liknar mest en blåsig dag på min Ö hemma i Svedala. Trots det har vi tvingat oss ut för att njuta av en av världens vackraste städer. En stad jag inte kan få nog av.

Oavsett hur mycket tid jag nu spenderat här hittar jag alltid nya platser som får mig att häpnas.

Igår tog vi oss över på andra sidan floden och besökte Basilica San Paolo. Vinden ven runt denna vackra vita stenbyggnad som tornade upp framför oss. Väl innanför säkerhetskontroller och stora grindar stannade tiden och det blev tyst.

San Paolo är en av de fyra stora antika kyrkor som finns i Rom. Den är så strålande vacker att jag och många med mig gick viskande fram i gången. Att missköta sig eller vanhelga guds namn finns inte på kartan. Alla blev vi frälsta så fort kyrkan beträdes.

Som små vackra ljus gick vi runt och beundrar denna enorma skapelse.

Just där önskade jag att jag hade all tid i världen och strosa runt. Drömma mig bort och njuta av tystnaden. För väl där inne försvann bruset från Roms livliga gator. Lugnet lade sig och allt blev TYST.

Att jag lär återkomma till denna skapelse det kan jag lova er. Med mer tid och en riktig kamera i handen.

Med en blick på upp mot taket och på avbilden av den 266:e påven Papa Franciskus lovade jag mig själv att 2017 skall bli ett bra år och att jag snart skall återvända till stillheten och tystnaden i San Paolo.

Likt en vingslag är detta underbara ögonblick borta och vi befann oss åter ute i vimlet. Trots det bär jag med mig denna upplevelse i mitt hjärta och jag hoppas att du får möjligheten att besöka Basilica San Paolo någon gång i ditt liv.