I dagens inlägg kommer jag dela med mig av en artikel som på det allra bästa sättet förklarade hur vi firar påsken då som nu. För nu är det dags att ta fram påskkäring kläderna och dra till Blåkulla. Nu skall vi bunkra upp med mängder med mat och godis och gotta oss i dagarna 4:a. För det är väl därför vi firar påsk ?

Artikeln är skriven av : Eva Österlund frilansjournalist och författare och den hittar man på www.so-rummet.se

Påskfirandet förr och idag.

Att fira påsk är från början en judisk tradition, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten där de hade hållits fångna av den egyptiske faraon. I och med kristendomens utbredning började de kristna också fira påsk. Nu firade man minnet av Jesus uppståndelse och det började man med redan på 100-talet.

En gammal tradition alltså och som många gamla traditioner så finns det också en mängd olika delar av vårt påskfirande. Före påsken kommer fastan – och fastan varar ju ända till påsk – det har vi lärt i den gamla julsången!

Själva påsken börjar egentligen inte förrän på påskdagen men idag tycker vi nog att hela veckan före påsk tål att firas. Skolorna har påsklov och på många företag är det nästan halvfart.

Påskfirandet idag brukar börja med att man skaffar ett påskris, några grenar av björk som sedan pryds med fjädrar i olika färger och andra sorters påskpynt. Idag en fin dekoration men förr i tiden var det faktiskt meningen att man skulle piska varandra med det där riset. När riset är på plats plus de andra påskprydnaderna – då är påsken igång.

Skärtorsdagen i påskveckan är för kyrkan en reningsdag, kyrkan firar skärtorsdag till minne av den första nattvarden. Det är också den dag som, enligt gammal folktro, alla häxor ska fara till Blåkulla. Det gäller alltså att gömma kvastar, stänga skorstensspjäll och skjuta med gevärsskott i luften. Allt för att skrämma häxorna.

Idag kommer det mest utklädda små barn och ber om godis eller delar ut speciella påskkort, en sed som pågår under hela påsken för övrigt.

Påskeldarna, som mest tänds på Västkusten, i Dalsland och i Närke, var också ett sätt att hålla koll på påskkäringarna/häxorna.

Alla som är uppväxta under de första 60 åren på 1900-talet kan berätta om hur fruktansvärt tråkigt det brukade vara på Långfredagen. Det skulle vara stilla och tyst, för detta var den stora sorgens dag när Jesus dog på korset. Man fick inte utföra onödiga sysslor, alla barn skulle vara lugna, helst inga lekar, maten var enkel och radio och senare TV skulle helst vara avstängda. Inga affärer var öppna och inga restauranger eller klubbar heller.

Svårt att förstå idag kanske, men det var inte förrän 1969 som det kom en större ändring, speciellt när det handlade om “offentliga nöjestillställningar.”

Men på påskafton blev det genast bättre. Idag börjar vi fira direkt på dagen men enligt gammal sed ska man egentligen vänta tills midnatt mot påskdagen. Då var äntligen den långa fastan över. Nu fick man äta gott igen.

För påsken är också den goda matens helg. Vi äter lax, lammkött, smörgåsbord med massor att välja på och naturligtvis ägg.

Hönan är en av symbolerna för påsken och vi äter ägg som aldrig förr under påskdagarna. För det är ju så att med vårens ankomst och med ljuset som är tillbaka så piggnar också hönorna till och börjar lägga fler ägg.

Ägget är också en symbol för pånyttfödelse – alltså påskens kristna tema. Men vi äter inte bara upp äggen. Det finns många andra äggtraditioner med vårt påskfirande. Vi målar äggen (de ska då vara kokta) i glada färger och mönster.

Förr gav man bort riktiga dekorerade ägg. Idag ger vi i stället bort ägg av papp eller plast, fyllda med godis och kanske en liten present.

Lekar med ägg, som äggpickning och äggrullning är fortfarande populärt. Äggpickning går till så att två personer håller varsitt ägg i handen och stöter topparna mot varandra. Vinnare är den som har ett helt ägg kvar. Äggrullning är lite som boule, fast man rullar äggen på till exempel en bräda och ska då träffa de andras ägg.

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag. Då firas att Jesus är uppstånden från de döda och gudstjänsten på påskdagen går i glädjens tecken. På annandag påsk fortsätter glädjen i helgfirandet. Ofta var den här dagen ungdomarnas egen dag. Nu behövde det ju inte vara lugnt och stilla längre och man samlades till “påskastua” det vill säga man åt god mat och sedan var det full fart på dansen. Det speciella med påskastuan var ett det var flickorna som för en gångs skull fick ta initiativet och bjuda upp pojkarna.

Så här firar vi ju fortfarande, en blandning av gammalt och nytt, av kristen tro och folkliga seder och de egna traditionerna inom den egna familjen.

Påsken blir ofta också starkskottet för våren. Äntligen är den långa vintern slut och i våra påskpyntade hem finns också vårblommorna/påskblommorna på plats.

Men det där med påskharen då? Traditionen med en påskhare istället för en påsktupp kommer från Tyskland som så många av våra andra helgtraditioner. Påskharen kom med de speciella påskäggen och det var också påskharen som gömde dem på olika listiga ställen.

Önskar er alla en underbar påskhelg

Glad påsk

Linda