Ditt blod kan rädda mitt liv (36av100)

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om vikten att ta ställning till organdonation. Idag uppmanar jag dig att ge ditt blod.

3 av 100 är blodgivare och trots att vi i vårt land är självförsörjande på blodkomponenter är bristen stor. Fördelningen av blodet över tid och plats blir ibland ojämn. Det innebär risk för blodbrist, ofta i storstadsområdena där den högspecialiserade vården finns.

Runt om i landet finns det 95 olika blodcentraler oftast belägna på sjukhus. Tillgängligheten att ge blod är stor och borde inte vara en anledning att inte ge.

Bild lånad på nätet.

Har du funderat på att bli givare? Här kan du läsa mer om att bli blodgivare.

Jag har funderat massor av gånger. Har till och med varit och försökt. MEN jag har ett problem. Jag är omöjlig att sticka. Mina blodkärl rullar iväg och är enormt svår att tappa på blod. De gånger jag har behövt ta blodprover sliter sköterskorna sig fördärvade. Det finns gånger jag har blivit stucken 8 ggr innan de lyckas. Detta har satt stopp för mig.

MEN ditt blod kan rädda mitt liv.

På www.geblod.nu kan man se hur statusen får just ditt län ser ut just nu. Vilken blodgrupp är det brist på.

I mitt län är det just nu brist på B+. Läget är riktigt akut och alla som kan ge blod behövs.

Kan du tänka dig att bli blodgivare?

Lämna kommentar Dela inlägget:

Använder du bilbältet i bussen? (34av100)

Jag tror inte någon i vårt land har missat helgens tragiska bussolycka i norra Sverige. En buss välte av ännu okänd anledning. Enligt busschauffören var vägen dålig då det var håligheter och tjälskador i den.

3 personer har avlidit och över 20 stycken är allvarligt skadade. De flesta var ungdomar.

En enorm tragedi för alla inblandade och mina tankar går till alla drabbade.

Bild lånad av Expressen.

Det som slagit mig idag är. Använder vi bilbältet i bussen? Finns det bälte i bussen?

Jag har i min ungdom åkt enormt mycket buss. Buss till och från skolan varje dag.

Bussarna var ofta överfulla och jag fick stå upp till 2 mil ibland. Inte hade jag då något bilbälte.

Om ungdomarna på bussen i Sveg hade bilbälte eller inte förtäljer ännu inte historien. MEN jag har en känsla av att så inte var fallet.

Skulle utgången sett annorlunda ut om bilbälte hade varit ett krav?

transportstyrelsens hemsida står det följande om användandet av bilbälte.

Regler om bilbälte

När du åker bil, buss eller lastbil
ska du ha bilbälte på dig.

Bälte i buss

Om det finns bälten i bussen
ska alla passagerare som är äldre än 3 år
använda bältet.

Det känns som att reglerna går isär vilket gör mig förbannad. Vi skall ha bälte om vi åker bil, buss eller lastbil  men åker vi buss gäller det tydligen bara om det finns.

Borde det inte vara lag på det?

Jag röstar för att alla bussar skall ha bilbälte. Det skall också alltid användas.

När olyckan väl är framme likt helgens är bilbältet mycket värt. Bältet kan rädda liv.

Lämna kommentar Dela inlägget:

Vågar jag äta någonting alls snart? (32av100)

Jag måste erkänna att jag är inte den bästa på att välja hälsoalternativen i mataffären. Jag handlar nog ofta på lust och läser inga innehållsförteckningar. Men på senare tid har jag faktiskt börjat granska omgivningen lite mer. Jag kommer inte bli nitisk men jag är trött på att tillverkarna stoppar i onödiga ämnen i vår mat som vi inte behöver.

Häromdagen rapporterade t.ex SvD om att Palmolja kan innehålla höga halter av potentiellt cancerframkallande ämnen. Flera dagligvarukedjor har reagerat och börjat ställa krav på tillverkarna att ändra sina recept så de inte innehåller palmolja.

Bild lånad på nätet.

Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen. Palmolja kan användas både som livsmedel och som råvara för bränslen, till exempel biodiesel. Palmolja förekommer i bland annat margarin, glass, kakor, choklad, snacks, stearinljus, tvål, rengöringsmedel och kosmetika.

När jag läste artikeln och började läsa på om palmolja blev jag riktigt illamående. En olja som kan användas både i glass och rengöringsmedel känns som långt ifrån vad jag vill stoppa i mig. Äckligt, vidrigt och mycket oroväckande.

Jag blir förbannad på livsmedelsbranschen för att de använder produkter som kan vara skadliga men mest arg blir jag på mig själv att jag inte är mer upplyst och mer intresserad över vad jag utsätter min kropp och framför allt min sons kropp för.

Hur korkad är jag inte?

Är inte JAG och min FAMILJ värd bättre?

Idag drog jag och gubben iväg på ett av våra små äventyr här på Öland. Vi svängde förbi ICA och köpte lite fika. Bulle och ett paket med färdiga kakor och en icke hälsosam dricka.

När jag väl svalt den färdiga kakan slår det mig undra vad den innehåller. Jo PALMOLJA.

Jag gjorde det igen. Jag var för lat att fixa en fika själv hemma. Jag köpte med ögat.

Varför väljer jag och andra produkter i butiken som uppenbarligen innehåller skadliga ämnen?

JO det är enkelt. Vi/jag är lata.

Nu kommer det bli hembakat framöver. Nu kommer jag göra ett aktivt val.

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Vart tog den trygga skolan vägen? (23av100)

Min son är 10 år om en månad och har hunnit gå 3,5 år i skolan. Idag när jag lämnade honom i skolan möttes han av high five, kramar och ryggdunk. Min ögon tårades och en lättnad kändes i mitt hjärta. Min son är omtyckt i skolan något som jag tror alla föräldrar hoppas att deras barn är.

Men när min son fick ryggdunk stod det flera barn själva på skolgården. Kanske det valt det själva eller inte?  Kanske de är utstötta och känner sig ensamma? Kanske ingen vill leka med dem? Kanske hotas de av sina kamrater varje dag?

Vart tog den trygga skolan vägen?

Jag skall inte påstå att jag vet om skolan var tryggare förr, men min känsla säger det.

Bild från pixabay

Den 28 februari i år publicerade skolinspektionen en rapport om hur 80 000 elever i årskurs nio upplever tryggheten, studieron, ordningsregler och arbetet för att förhindra kränkningar på sin skola. Hela rapporten hittar du här

I rapporten kan man läsa att fler än en av tio, ca 12 procent av eleverna, uppgav att de inte kände sig trygga i skolan. 16 procent säger sig vara rädda för andra elever och lika många säger att det finns personal de är rädda för.

Var fjärde elev i årskurs nio tycker inte att skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling. Nästan lika många anser att vuxna på skolan inte reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt. Färre elever än vad tidigare Skolenkätsresultat visat känner sig säkra på vem de ska prata med om någon varit elak mot en elev – 19 procent av eleverna känner sig osäkra på vem de ska tala med.

Visst det är inte en jättehög procentsats. Men nu är denna rapporten bara baserad på 80 000 elever i årskurs nio. Om den hade gjorts på varje årskull hur hade resultatet då sett ut?

9600 barn i årskurs 9 känner sig otrygga varje dag. 12 800 barn känner sig rädda för andra elever och lika många säger att det finns personal de är rädda för.

Ska det vara så?

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

För ett år sedan skrev jag… (22av100)

Den 22 mars 2016 satt jag och författade ett blogginlägg efter att följt nyhetsuppdateringarna hela dagen. Terrorismen hade tagit EU med storm.

För ett år sedan skrev jag.

För bara 4 månader sen kunde vi se människor fly för sina liv i Paris. Idag var det dags igen. Idag var det dags för EU att åter igen drabbades för en terrorattack. En grupp människor flyr inga medel att skada civila människor. En konstellation har sådan makt och pengar i överflöd att planera och genomföra fruktansvärda attacker. Idag måste vi nog alla inse att vi kommer inte komma undan denna ondska. Vårt lilla land i norr är numera mitt i det. Rädslan kryper in under skinnet på oss och vi skakar på våra huvuden.

Hur kunde detta hända? Hur kan vi 2016 leva i en värld med så mycket ondska?

Att angripa Bryssel är ju på ett sätt att angripa hela EU. Där finns människor från alla EUs länder. Där finns på något sätt EUs hjärta.

Jag är ärligt livrädd. Just nu befinner min man sig i luften och känslan sitter där. Kan något hända?  Kommer vi ses igen?

Själv skall jag inom några dagar besöka flygplatser runt om i Europa och det känns inte bekvämt längre. Att avboka alltihopa känns lockande just idag. På något sätt har de ju vunnit. Terroristerna jublar. De har skrämt mig och många andra. Visat att de har kraften att förstöra. Kraften att föda ondska i vår värld.

Mitt hjärta blöder för vår värld.”

Idag ett år senare den 22 mars 2017 har vi återigen drabbats av en attack. Ännu är det oklart vem eller vilka som ligger bakom den vansinnes körningen genom London som dödat och skadar oskyldiga.

Finns det någon koppling eller är det bara en fortsättning på denna terrorism som inte verkar ha något slut.

Mitt hjärta blödde och blöder fortfarande.

NÄR? HUR? skall detta ta slut.

Ska det vara så svårt att leva i en värld med fred.

Bild lånad från Pixabay

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Vi föräldrar börjar falera (19av100)

I dagens blogginlägg kommer jag hänvisa till en artikel som Aftonbladet publicerat. Den handlar om dagens föräldraskap och borde läsas av alla. Därför väljer jag att kopiera den här på min blogg.

Vi vuxna får våra barn att må dåligt

Debattören: Dagens unga omges av sönderstressade föräldrar som inte trivs med livet

DEBATT. Det är med sorg i hjärtat jag läser den senaste Bris-rapporten som visar att den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland våra unga. Fyra av tio samtal handlar om psykisk ohälsa, som är den vanligaste kontaktorsaken.

Hur kommer det sig att vi i ett av världens mest materiellt välmående länder har så många unga som mår psykiskt dåligt?

I rapporten finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och familjen: ”Många barn beskriver att föräldrarna inte klarar av att ge dem det stöd de behöver. De beskriver föräldrar som till synes inte orkar eller vill förstå hur barnet mår och som inte visar empati när barnet mår dåligt. Föräldrar som beskrivs som uppgivna och handfallna. En del berättar om föräldrar som reagerar med ilska och aggression när barnet visar att hen mår dåligt. Det kan också handla om föräldrar som i stället för att respektera och ta barnets mående på allvar gör narr av och skojar om barnets självskadebeteende, självmordstankar och depression. Flera barn berättar hur de försökt att prata med sina föräldrar men känt att de inte blir tagna på allvar.”

Bild lånad på pixabay

Psykisk ohälsa är två till tre gånger vanligare bland unga som kommer från socialt mindre gynnande förhållanden. Men även unga från gynnande förhållanden mår psykiskt dåligt och behöver uppmärksammas. Unga som på grund av stress och prestationspress sover några timmar per natt i jakten på högsta betyg i alla ämnen.

En av de allra viktigaste faktorerna som främjar psykisk hälsa är goda relationer inom familjen. Närvarande, tillitsfulla och empatiska föräldrar bidrar till barnets hälsa och välmående.

Tillitsfull kommunikation mellan föräldrar och barn kan förebygga det mesta, till exempel droganvändning, mobbning och skolk.

80 procent av långtidssjukskrivningar i Sverige är stressrelaterade. 47 procent av föräldrar med hemmavarande barn under 18 år uppger att de har svårt att hinna med allt som de tycker behöver göras. Är det möjligt för våra unga att må bra om de omges av vuxna som är stressade och prestationspressade?

Föräldrapar arbetar i dag tio timmar mer per vecka än för 30 år sedan. Samtidigt konsumerar vi dubbelt så mycket. Kanske är vi så upptagna med att ge våra barn det vi inte har så att vi inte ger dem det vi faktiskt har?

När vi pratar om förebyggande insatser, talas det om mer resurser till skolan och vården, men föräldrarna glöms ofta bort. Faktum är att vi kan göra mycket för att stärka barnens psykiska immunförsvar.

Bild lånad från Pixabay

När vi utvecklar goda relationer inom familjen stärks barnens själsliga motståndskraft. När vi blir närvarande för varandra, ser varandra i ögonen, lyssnar på varandra och bryr oss om varandra ökar tilliten och möjligheten för våra barn att våga anförtro sig till oss.

Vi kan ge dem kärlek och trygghet och dela med oss av hälsofrämjande strategier som fungerat för oss och för andra.

Lars Dencik, professor i socialpsykologi, liknar livet i vår tid vid ett Formel 1-lopp, där det som avgör loppet inte är bilarnas konstruktion, utan vad händer i depån. Frågan är hur våra hem kan bli depå-stopp, där vi kan tanka den värme och kärlek vi behöver för att orka fortsätta livsloppet.

Jag är övertygad om att vi vill våra barn väl och gör vårt bästa. Men jag vet också att stressen och pressen berövar oss möjligheten att vara de närvarande, tillitsfulla och empatiska föräldrar vi vill vara.

Visst behöver skolan och vården mer resurser, men vi behöver också mer stöd i föräldraskapet, inte bara på BVC, utan under barnets hela uppväxt.

Cajsa Tengblad, hälsopedgog, författare och fyrabarnsmamma

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

Kumla fallet. En dokumentär alla ungdomar borde lyssna på (16av100)

För några veckor sedan blev jag tipsad av en Facebook vän att alla tonåringar borde lyssna på dokumentären Kumla fallet av P3. Jag tycker att P3 verkligen lyckats med sina dokumentärer och de har ett bra och lärorikt innehåll. Men just Kumla fallet hade jag missat.

Jag tog mig tid och lyssnade och kan faktiskt bara instämma med min vän att alla tonåringar/ungdomar SKA lyssna på denna dokumentär. Jag skulle faktiskt vilja påstå att den borde ingå i undervisningen i skolan.

Bild lånad av P3

Kumla fallet handlar om Linn.  En 13-årig flicka som levde ett helt vanligt liv med sina föräldrar. En dag tar livet en vändning och Linn väljer till slut att ta sitt liv. Linn väljer att ställa sig framför tåget och ta självmord.

Bild lånad på nätet.

Anledningen att Linn gav upp var nätmobbning. Mobbning från jämnåriga kamrater och att en 44-årig man tvingat henne över nätet att ta nakna bilder. Han utövade ett hot och gjorde stora övergrepp mot Linn över nätet.

Det är en dokumentär som gör ont i hjärtat att lyssna på. Att höra Linns mamma berätta om sin sorg och ilska. Att höra att en ung handbollsspelande tjej tar sitt liv för att kompisar och äckliga gubbar sprider hemska lögner och hot över nätet. Det är fruktansvärt.

Bild lånad av P3

DETTA SKALL INTE BEHÖVA HÄNDA. Linn borde inte behövt ta självmord.

MEN

Tyvärr är detta allt för vanligt. Det är lätt att sitta bakom skärmen och sprida osanning och håna någon annan. Även om det är ett hårt sätt att försöka få våra ungdomar att förstå vilka konsekvenser det kan bli, om man mobbar någon annan. Så tror jag att den skulle vara framgångsrik.

Lyssna med era barn. Förklara och försök få dem att förstå att deras ord kan göra så ont att SJÄLVMORD är det enda alternativet.

Här hittar du Kumla Fallet.

 

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

Vaccinera ditt barn (15av100)

I dagarna har det varit en debatt om att vaccination av barn och utbrott av mässlingen. De finns de som tycker att vaccination av sina barn är onödiga då de sjukdomar vi vaccineras mot inte längre finns i så stor skala.

Våra barn erbjuds idag vaccin mot följande sjukdomar

difteri
kikhosta
stelkramp
polio
Haemophilus influenzae typ b (Hib)
pneumokocker
mässling
påssjuka
röda hund
Humant papillomvirus (HPV). Endast flickor

Snälla vaccinera ditt barn

Bild lånad på nätet

Varför är inte dessa sjukdomar utbredda i vårt land. Jo vi har vaccin och har blivit vaccinerade i många många år. I en debatt artikel i Aftonbladet skriver Barnläkaren Jonas Ludvigsson följande:

“Mässlingsvaccination är i själva verket viktigare än någonsin. I en tid när människor reser alltmer, så sprids mässlingsviruset snabbt. WHO beräknar att mer än 130 000 människor dog av mässling enbart under år 2015. Nu i vinter har mer än 3 000 människor insjuknat i mässling i Rumänien varav 16 har dött. Det motsvarar ett dödsfall per 200 smittade.

Nyligen har det också blivit uppenbart att Sverige inte är skyddat. Flera svenskar har smittats. Smittan finns mitt ibland oss. Att vaccinera sig och sina barn är det enda sättet att skydda sig. Det är enkelt, och det är billigt. Det är omtänksamt. Och det gör att jag som barnläkare slipper se fler barn med subakut skleroserande panencefalit. “

Även om du nu vill ta risken att drabbas av dessa sjukdomar så löper många andra en hög risk att smittas på grund av dig. Redan svaga och sjuka människor löper alltid en risk när andra inte vaccinerar sig.

Vi har varit förskonade länge men med mer kringflackande liv och stor invandring bli vi mer utsatta än tidigare.

Se till att du och dina barn är vaccinerade. Inte bara för din skull utan för min och många andras.

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Vågar du ge rakryggat motstånd? (11av100)

Att våga stå upp rakryggat för det som är fel är inte alltid en självklarhet. Vi är nog allt för många som blundar och inte vågar av olika anledningar. Det kan vara allt från att säga nej till att förhindra ett brott, hjälpa någon som blir mobbad eller stoppa en demonstration.

Rädslan att själv bli drabbad är allt för stor. Vilket är förståeligt.

Däremot finns det personer i vårt samhälle genom åren verkligen har vågat stå rakryggad och göra motstånd.

Den 13 april 1985 i Växjö höjer en ensam kvinna sin väska mot en nynazistisk demonstration. Det kallar jag rakryggat motstånd.

Bild lånad på nätet

5 juni 1989 i Peking ställer sig en ensam man framför stridsvagnarna som rullade in på Himmelska fridens torg.

Bild lånad på nätet.

1 maj 2016 i Borlänge knyter Tess Asplund näven framför 300 nazister. Inga nazister på våra gator.

Bild lånad på nätet

9 juli 2016 i Baton Rouge Louisiana,  USA  icke-vålds-markerar mamman Leshia Evans mot det amerikanska polisvåldet med att ställa sig framför poliserna och påtala att hon vill ha en bättre framtid för sin pojke.

Bild lånad på nätet

WOW vilka fantastiska människor som borde hyllas varje dag. De står upp för ett bättre samhälle.

De står rakryggat.

Skulle du göra det samma?

 

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget: