Allt har sin tid i livet.

Det är fredagskväll i ett vackert slott i Österrike när jag skriver dessa rader till dig. Jag vill börja och tacka dig och alla andra som hört av sig och berättat hur mycket ni gillat min blogg och saknat mina balanserade inställningar. Jag är oerhört tacksam att mina ord har saknats.

Slottet jag befinner mig i är spännande, mystiskt och något som passar mig perfekt. Jag älskar de gamla trägolven som knarrar och känslan att befinna mig i en annan värld. Ett perfekt ställe att avsluta vår jul och nyårsledighet samt vår tid i Rom.

 

Allt har sin tid i livet.

 

Min och familjens möjlighet att bo i Rom har berott på mannens arbete. Vi har under hela 3 år  pendlat till denna underbara stad och landet Italien. Alla lov och övrig tid vi fått ihop har vi skyndat oss söderut.
Det var med en enorm tacksamhet jag stängde dörren till vår lägenhet för sista gången. Tog ett farväl av vår gata och dess omgivning. En tacksamhet att få haft möjligheten att få uppleva så mycket under hela 3 år. Alla ställen vi fått se, människor och kulturer vi mött är verkligen minne för livet.

För minnen är det enda vi med säkerhet kommer att ta med oss i graven. Oavsett hur mycket prylar vi har när vi dör är det endast minnena som består.

Nu är det dags för mig och min familj att se oss om efter nya äventyr och utmaningar i livet. Se var vägen kommer leda oss nu.
En del av mitt hjärta kommer alltid finnas kvar i Italien och jag kommer besöka det så ofta möjligheten finns.
Vissa saker kommer jag absolut inte sakna och andra kommer jag försöka ta med mig hem till min lilla Ö.
Tack Italien och Rom för 3 helt underbara åt tillsammans.
Allt har sin tid i livet.
Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Onödigt dyrt

Igår var planen att sitta framför datorn och jobba större delen av dagen. Då vår sommarmånad snart börjar ta slut här i Rom är det dags att börja tänka på vardagen och det väntande jobbet där hemma. Efter någon timma vid datorn kliade det för mycket i benen så helt oplanerat tog sonen och jag en liten runda i närområdet. Då vi sällan beger oss de 6km ner till centralaste turistgatorna utan har en förkärlek att utforska övriga Rom styrde vi kosan mot nya gator. Det blev ett litet äventyr i det soliga vädret som nu toppade 40 strecket. Då det mesta går uppför där vi bor fick kroppen jobba ordentligt.

13814419_10153908087397144_507433681_n

Det är med lycka vi smiter in och svalkar av oss i det fina små affärerna. Vissa rynkar vi pannan åt och andra blir en succé.

Det 1,5 året vi varit delvis bosatta i Rom har vi upptäckt en hel del härliga affärer som kommit att bli favoriter. Det som har slagit mig gång efter annan är att handla kläder i Sverige är onödigt dyrt. Vad är det som gör att jag som svensk skall köpa ett par byxor till min son för ca 250:- i Sverige och i Italien kan jag köpa ett par för max 140:- . Detta irriterar faktiskt mig ordentligt.

Igår hittade vi åter igen en ny kedja med perfekta kläder för min kille. Det blev 2 shorts och 2 mjukisbyxor för 120:-. Nu var detta på rean men ordinarie pris hade trots det inte överskridit priset för ett par byxor i Sverige.

Kläderna håller helt klart samma kvalitet som i Sverige om inte bättre. Det ha slitits och tvättats i massor. Ska vi sedan vara ärliga så är allt garanterat uppsytt på samma fabrik i Kina.

sale-1149344_1920

Jag räknade ut en dag att det lönar sig för mig att åka en resa till Rom för att fylla på sonens förråd av kläder. Detta är ju helt sjukt.

Så vad beror det på ?

Jo det behöver man ju inte vara en Einstein för att lista ut. Skatter, löner och övriga omkostnader som t.ex. lokaler  är bra mkt dyrare än här.

Trots det så tycker jag det är fel. Jag kan och har just nu möjligheten att handla kläder till både mig själv och lillen bra mkt billigare men det har inte alla andra som verkligen skulle behöva den möjligheten.

Jag tycker det är onödigt dyrt i Sverige.

13833565_10153908087982144_206948984_o

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

Lämna kommentar Dela inlägget:

En lyxhemmafrus dagbok och den nakna sanningen

Att befinna sig i ett soligt paradis i en hel månad förväntas det ju att man kommer hem så där perfekt brun. Ett vackert solblekt hår och en solbränna som kommer räcka ändra fram till påska. Om man utesluter den redan lilla gyllenbruna afrikanen som bor i vårt hushåll så är detta en riktig solskenshistoria. En historia som aldrig kommer att bli till verklighet. För i vår familj har blekheten tagit fasta och det där med solen är ju inte vår grej.

När Öland är som bäst. Fotograf Linda Brolin
När Öland är som bäst. Fotograf Linda Brolin

Till sommaren hör ju att man åker och badar och sonen har ju tjatat ett antal ggr så igår tog jag mig mod och letade fram bikinin. Den ligger lååångt in i lådan med underkläder och hoppas säkert att den skall få komma fram i ljuset. Jag stretar emot i det längsta.

95% av alla gånger bryr jag mig inte ett smack om vad andra tycker om mig. MEN när den där bikinin skall på då kommer den nakna sanningen fram. Jag mår fruktansvärt dåligt och inser varje år att någon beachkropp har jag inte. Ångest och svettningar för att behöva visa upp mina mulliga kropp är ingen rolig aktivitet. Jag tvingar mig själv på stranden att inse att inte en enda bryr sig om min kropp och att jag är inte ensam. Tyvärr funkade den tesen inte igår.

13817180_10153904407092144_237666643_n

Vi äntrade den vackra Mediterraneo Beach som ligger i Fiumicino precis i anslutning till Roms största flygplats. Som de flesta stränderna utmed den kuststräckan är det en familjeägd strand där alla hjälps åt. Rent, snyggt och väldigt barnvänligt. Sonen tyckte att det var i grundaste laget men jag var mer än nöjd. Några olyckor är jag inte intresserad av.

Sonen kastade sig i vattnet likt han väntat på detta ett helt år. Jag kröp längre in under parasollen och försökte göra mig osynlig. För en sak skall ni veta. Runt omkring mig låg inga XL-personer direkt. Här snackar vi brunbrända XS-kvinnor i minimala bikinis. Perfekt solbränna och matchande solglasögon. Männen springer runt i speedos eller upprullade shorts för att maximera solbrännan på låren. Ibland känns det som om det vore taget ur en långfilm. Så jäkla perfekt.

13819300_10153904407437144_1005997450_n

Någonstans tränger sonens röst igenom och jag tvingar min vita valliknade kropp ut i vattnet. Skönt absolut, roligt NEJ. Sonen upprepar mer än en gång att mina lökar är såå stora ( bröst alltså ). Då han har kommit att bli en aningen fixerad vid detta. Jag försöker under en kort stund gömma mig under vattenytan innan jag ursäktar mig och letar mig skamset tillbaka till min plats under parasollen. Bikini åker av och långklänning på. Nu gäller det att gömma sig för de snygga italienarna och solen. För solen och jag är inte bästa vänner.

Trots några timmar med solskyddsfaktor 50 och heltäckande kläder bränner jag mig som den årliga röda kräftan i augusti. Förra året var det överkroppen som fick mest stryk. I år lyckades jag bränna upp mage och ben. Hur nu det gick till. Antagligen när jag snabbt gömde mig under vattenytan.

13820391_10153904406672144_363752869_n

Med sönderbränd kropp och lätt solsting blev det en härlig dag på stranden. Den lilla afrikanen från Sweden som lekte ute i vattnet njöt till fullo. Fick vid ett antal ggr tvinga den bruna saken att komma upp och fylla på vätska. Om och om blev jag påmind att han allt var 98% afrikan och 2% svensk därför kunde han vara ute i solen utan att bränna sig. TACK vill jag ju bara skrika.

För er som vet vad riktig solbränna är kan ju tänka er hur min natt varit. Dåligt med sömn och frossa varvat med kolossala svettningar. Inget jag rekommenderar någon.

Därför uppmanar jag alla föräldrar att se till att skydda era barn och er själva. Solen är så mycket starkare än ni någonsin tror. Ett sönderbränt barn är inget roligt att ta hand om.

Önskar er alla en skön dag. Själv skall jag återigen inse den nakna sanningen att jag inte skall lufta min bikini i onödan.

Kram kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

Lämna kommentar Dela inlägget:

Bakslag, zoo och mitt frikort.

Ibland är det bara att inse att redan innan man slår upp som i mitt fall mina blå kan man sluta dem igen. Igår var en sådan dag. Kände redan på morgonen att detta kommer bli en dag med en massa bakslag. Försökte komma igång men det var helt lönlöst. Gubben och Mother-in-law drog iväg på lite turistande och jag och lillen stannade hemma. Tog det lugnt och planerade veckan. Trots en riktigt god lunch jag fick till, gick den molande huvudvärken inte att stoppa. Sängen blev nästa och där stannade jag resten av dagen/natten. Migrän var i antågande.

Att ha migrän i denna värmen är ingen rolig historia. Jag lyckades stoppa den något sånär så jag slapp det värsta. Det kom och bli en riktigt tråkig söndag. Jag orkade inte ens säga hej till er här inne. Bläää.

Däremot i lördags mina bloggläsare var en riktigt skön dag. Var väl det som tog ut sin rätt igår. Det är ett givande och tagande.

Vi drog iväg till Bioparco di Roma. En helt underbar djurpark i centralaste Rom. Trots storstad så är den ljuvlig att strosa runt i. Jag och Axel hittade den förra sommaren och ville i år ta med övriga gänget på zoo. Jag är i vanliga fall helt emot zoo och att låsa in djur för allmän beskådning. I Sverige uppfattar jag att djuren lider enormt. För hur normalt är det med en tiger i kalla Sverige.

Däremot här i Rom ser djuren pigga och glada ut. En härlig park som är väl värd att besöka.

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

Vår goa unge höll i kartan och guidade oss snabbt runt i parken. För när Axel Bäckström är kapten går det undan.

I parken bor det 49 olika arter allt från stora till smådjur. Allt från vilda till tama. Självklart hade både jag och gubben våra kameror med oss. För detta skulle förevigas.

blogg (17 of 66) blogg (19 of 66)

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

Visst är det en speciell känsla med djur? Man blir som barn på nytt.

blogg (32 of 66) blogg (59 of 66)

Axels favoriter är aporna. Just när vi stod redo med våra kameror var det loppletning och sovande som gällde.

blogg (44 of 66) blogg (43 of 66)

blogg (57 of 66) blogg (55 of 66) blogg (54 of 66)

Även om denna vackra skapelse såg lite skamfilad var den en fröjd att fota.

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

Väl hemma var det dags att svälja lite middag och bege sig till Circo Masimo Roma för Bruce Springsteen konsert. En plats som i övrigt är fantastisk och denna kväll med över 100 000 diggande fans blev den magisk.

Så äntligen fick jag se mitt frikort live. För jag skulle då inte tacka nej till att ha Bruce vid köksbordet var dag. Inte gubben heller för den delen som är den mest inbitna Bruce fans av oss.

För att ha fyllt 67 år så är han enormt vältränad och har en scennärvaro mer än de flesta. Hela gänget på scenen är enormt skickliga och ger verkligen allt. Det jag älskar mest med Bruce och E Street band är att allt spelas live. Inget inspelat tjafs här inte. Det är på riktigt.

Bild lånad på nätet
Bild lånad på nätet

Inte nog med det. De är extremt annorlunda personer. Individer som sticker ut. I like It.

13694111_10153897090697144_2113016200_o

13699538_10153897088887144_2030045027_o

En underbar kväll som slutade på bästa sätt med lite nattsudd hemma på innergården.

Idag är det en ny dag och ny vecka. Mother-in-law har lämnats av på flygplatsen och nu skall jag och familjen passa på att njuta av Italien de sista 2 veckorna innan vi drar hemåt igen.

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

En lyxhemmafrus dagbok and Mother-in-law

Jag inser att mer än en AC-anläggning i vår lägenhet här i Rom är välkommen. Igår vaknade jag upp med en känsla av att vara fastklistrad i sängen. Svetten rann över hela kroppen och lakanet satt klistrat likt en kondom över mig. Så nu vet jag hur den känslan är gubbar. Väldigt lyxigt kan jag lova. Däremot min Mother-in-law som är inackorderad från USA denna veckan kom ut från sitt AC-preparerade rum pigg som en nötkärna. Inte en minsta droppe svett på henne lilla kropp. Jag som lyxhemmafru skall alltså svettas ihjäl samtidigt som jag tar hand om Mother-in-law, Axel och den fyrbente flämtande saken.

Ni kan ju gissa att jag tänkte ge igen. 🙂 ( ironi för er som inte fattar detta )

Efter några tappra försök att göra min dagliga lyxmakeover drog vi iväg mot bergsbyn Tivoli. Nu skulle min underbara Mother-in-law få svettas. Med sin 73-åriga kropp och lite värkande leder kan jag lova er hon kämpade tappert i denna bergsby. Hade hon vetat vad detta äventyr skulle ta henne hade hon hellre stannat hemma med sin lilla läsplatta. ( Hennes absolut bästa sysselsättning ) Vi skall tillägga att Mother-in-law kommer från en liten stad med 3000 invånare där alla tar bilen vart de än skall. Den milen vi minst gick igår var ingen lätt match för lilla tanten.

Men svettig blev hon. Det var ju liksom dagens mål som lyxhemmafru.

Tivoli är en av Italiens vackra bergsbyar som är helt klart ett resmål man bör åka till om man besöker Rom och dess närhet. Staden är känd för sina vackra parker och igår besökte vi en av dem. Villa dÉste är så fantastisk vacker att vistas i men kräver lite mer fotriktiga skor än mina 10 cm klackar som jag ständigt hoppar runt i här för att få gubben på fall. Då han läglig befinner sig på andra sidan sjön ( USA ) tog jag tillfället i akt att springa runt i tantsandaler Ala 70-tal.

Inne i staden Tivoli. Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Inne i staden Tivoli. Fotograf Linda Brolin Vindro AB

Flera av stadens gator var smyckade med härliga paraplyer som fick mig som fotograf att jubla. Blev ett antal kort för att föreviga detta. Väl inne i parken drog sonen iväg i en rasande fart. För honom som besökt parken 3 ggr vid det här laget ser det mer som sin lekplats. Hemliga gångar och fontäner ger upphov till spännande lek.

Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB

När Axel rusade vidare rullade jag och tanten ner för trapporna inne i huset. Njöt av de vackra gångarna och fönstren som viskar om svunna tider. Ååå vad jag som lyxhemmafru skulle vilja byta ut min lägenhet i Rom mot denna villa. Ni ser ju själva hur jag skulle passa in här. Svassa runt i mina 10 cm klackar.

Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB

Utsikten fick till och med Mother-in-law att dra efter andan. I hennes trakter hemma där i Burlington finns då inte dessa vackra vidder att skåda. Hon njöt till fullo innan hon insåg att hela parken bestod av trappor.

Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB

När vi väl lämnat villan bakom oss jag och tanten hade Axel redan rusat parken runt 2 ggr och ville äta glass. Nu väntades det en timme att skynda på tanten med UFO-hatten så sonen inte rev hela stället.

Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB

Den blev en härlig timma i parken även om solen stekte oss lite väl hårt så även jag svettades som en gris. Den enda av oss som var pigg var sonen som mer än en gång förklarade att Afrikaner de klarar hur mycket sol som helst. Vi bleka ( syftade mest på mig ) skall hålla oss undan solen. Sonen var mer än en gång nära att få sig ett dopp i fontänen av sin allt mer frustande mamma.

Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB

Om inte parkäventyret vore nog för min Mother-in-law så tog vi en extra svängom efter jakten på bilen. För av någon anledning hade gatorna ändrat sig på tillbakavägen så det blev några extra kilometer att leta oss fram i gränderna. Tanten kom mer och mer efter, sonen sprang längre och längre bort och jag slets mellan att hinna med att dra i dem båda. HJÄLP. Tur min 70-tals sandaler var så snabba så jag hann både fram och tillbaka.

Men inget ont har något gott i sig. Där på en snurrig gata i värmen uppenbarade sig en vacker vy för mina ögon. Kameran förevigade ögonblicket innan jag höll på att bli överkörd utav en aggressiv italienare.

Fotograf Linda Brolin AB
Fotograf Linda Brolin AB

Tro nu inte att gårdagens äventyr var över här. Då min privatchaufför inte vill köra min läckra bil fick jag lösa saken själv och krångla mig hemåt med de övriga i sällskapet. Mother-in-law däckade direkt i bilen och räknade ut att hon nog inte gått så här långt de senaste 30 åren eller mer. Bilen var ju smidig…

I ett snabbt ögonblick valde jag fel avfart vilket gjorde att vår resa fick bli 20 minuter längre genom stadens rusningstrafik.

Min lyxhemmafrutitel försvann mer och mer ju längre tiden gick. Jag blev till någon sorts vresig gammal italiensk kvinna som svor och hytte näve mot övriga biltrafikanter. Även jag som fin flicka har lärt mig de italienska svärdorden. De är så mycket roligare än de svenska. Tutan användes flitigt men tillslut så äntrade vi vår gata.

En aningen senare, efter matbutikens stängning så frys pizza fick bli gårdagens lyxmiddag.

Till historien hör att italienarnas fryspizza är bra mycket godare än både den svenska och amerikanska hämtpizzan.

Så lite lyx blev det allt till slut.

Kram Kram

Linda

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin
Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Har du sommarångest?

Jippi det är sommar och semester. Nu skall det njutas i fulla banor. Ligga på stranden, äta gott grillat, umgås med vänner. Det skall tränas och beachkroppen skall fixas i sista stund.  Solen skiner förhoppningsvis och de få semesterveckorna skall maximeras med aktiviteter. Att ligga i sängen med täcket över huvudet är tabu.

Jag gillar absolut sommaren men jag får nog en viss sommarångest. Redan efter 2 dagar här nere i Rom var jag rastlös. Jag gillar de rutiner som är övriga året. När sommarledigheten kommer försvinner rutinerna på automatik. Kvällarna blir längre och man ska ju var så lycklig. Men ärligt jag är inte det.

Jag skulle absolut inte vilja byta ut denna månaden mot något annat men det där med att allt är så himla mysigt för att det är sommar håller jag inte med om. Vissa dagar vill jag bara gräva ner mig. Jag orkar inte vara den perfekta sommarbruden som njuter av solen och ledighet. Jag vill helst hoppa i mina jobbarkläder och vara som vanligt.

12181933_10153421414369821_1035330156_n

Jag är helt klart övertygad om att det finns så många fler än jag som känner detsamma. Vårt samhälle är uppbyggt med rutiner och vi mår bra av dem. För många människor är arbetet den enda sociala kontakten de har. När ledigheten kommer blir de ensamma och tappar livsgnistan för ett tag. Ledigheten blir ångestladdad istället för ett rosenrött skimmer.

När nu familjen befinner sig här i Rom så försöker jag skapa en vardag med rutiner annars blir jag galen. För mig är att driva runt i 4 veckor och göra ingenting fruktansvärt. För dig är det kanske himmelriket. Jag har bekanta som kan ligga i en solstol i flera veckor och stormtrivs med det. Jag skulle inte lyckas i 10 minuter. Där är olikheten stor vilket är tur.

BAd zoomarine 2

Det finns också en annan sommarångest och det är de familjer som inte har råd att aktivera sina barn en hel sommar. I dagens social medievärld proppas våra barn med reklam på roliga lekland, utlandssemestrar och andra aktiviteter. De har kontakt med sina skolkamrater hela sommaren och olikheterna blir så mycket mer påtagliga. För i Sverige så skall det ju vara lika för alla. Jag har all förståelse för att många föräldrar har ångest för hur de skall ge sina barn en bra sommar.

Vad är en bra sommar för ett barn?

Svaret på det är nog omöjligt att ge. På något konstigt sätt är det vi själva som skapar denna sommarhysteri för våra barn. För vi vill ju att det skall vara lika för alla. Varför måste det vara utlandssemester och dyra lekland mm som skall vara det som är högst upp på listan? Jo för vi påverkas av vår omgivning. Vi vill göra det som är på modet just nu. Vi vill inte sticka ut. Det skall inte vara någon skillnad på ditt och mitt barn. Våra barn måste ha något att berätta när de börjar skolan igen.

Tragiskt.

Även om jag tycker att klasskillnaderna i samhället är oviktigt vetande så finns de där. Vissa kommer ha råd andra inte. Det blir skillnader och denna ångest är enorm för vissa föräldrar. Jag har haft den och har den ibland.

Något jag har upptäckt. Att hur många länder, lekland vår son än har besökt och prylar han fått. Så är det alltid den enklaste som har varit roligaste. Veckan själv med mormor och morfar står alltid högst i kurs. Det har det alltid gjort. Äventyret med grillning på en strand på Öland, cykelrundan i parken och badet i insjön slår alltid de häftigaste leklanden.

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

Så att trotsa väder, vind och ångest och göra det enkla i livet tror jag är det bästa för att minska sommarångesten.

Vår månad i Rom består absolut av spännande äventyr som badland, shopping och hotellvistelse. Fast de flesta dagarna består av vardagliga ting. Vi tar självklart dagen som den kommer men i den finns alltid vissa rutinbundna aktiviteter för att vi alla skall må bra.

Vissa dagar försvinner det pengar vissa förbrukas inte en euro. Roligt har vi trots allt.

Njut av sommaren precis som den är. Strunta i vad alla andra gör. Gör det som passar dig och din familj.

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Lyxhemmafru och svensk missunnsamhet

2006 ställdes hela mitt liv på ända på både ett positivt och negativt sätt. Jag blev gravid med min lille kille som det skulle visa sig, jag blev utsparkad från mitt jobb, baktalad och sviken från många håll. Det kom att bli tuffa månader som ensam gravid kvinna. Jakten på inkomst, trötthet och alla andra graviditetsproblem avlöste varandra. Jag bröt ihop, ställde mig upp och löste ett nytt jobb. Jag slet mig fördärvad för att kunna betala för mitt uppehälle vilket ändå inte gick varje månad. En dag innan jag fick min Axel slutade jag jobba för att en vecka senare vara tillbaka på kontoret. Jag tog föräldraledigt när Axel var 10 månader och den varade i 3 månader. De efterföljande åren var absolut ingen räkmacka genom livet. Det var tufft, ensamt men väldigt lärorikt. Jag lärde mig saker om mig själv. Jag insåg hur otroligt stark jag är som människa. Jag löste mitt liv på bästa sätt. Det var långt ifrån rosenrött. Jag kunde absolut handlat annorlunda många gånger. Jag kunde ha bett om hjälp. MEN idag 10 år senare är jag enormt stolt över min egen inre kraft.

Fotograf Petra Bontegard
Fotograf Petra Bontegard

Jag skulle aldrig vilja göra om den resan. Min kropp, min själ och tillit har fått sig en enorm smäll. Att inte återhämta sin kropp efter en graviditet är dödsdömt. För mig fanns det inte tid att tänka på återhämtning. För mig var det endast överlevnad och ge min son det allra bästa. Han skulle aldrig få lida för mina misstag eller brist på ork. Han skulle alltid komma i första rummet och han gör det än idag.

23-aug-029_50501239

Idag är jag inte bitter över min livsresa på 7 extremt tuffa år. Jag kan ibland snarare vara tacksam. Jag har lärt mig att ensam är stark. Att jag klarar allt om jag bara vill. Att livet är så mycket mer värt än dyra märkesväskor och lyxiga hus. För mig är kärleken till min nästa, tron på mig själv och det verkliga livet som är det bästa.

Redan 2006 kom min älskade gubbe in i mitt liv. Då som en vän som fanns där ute i världen. Vi båda kom att uppskatta vår kommunikation och lät åren flyta på till det blev vår tid. Jag visste redan då att han är min käraste. Jag var beredd att vänta. År om det så behövdes.

När tvåsamheten tillslut kom in i mitt liv ändrades så vissa saker. Nu stod jag inte ensam för alla kostnader och lite mer glamour kom in i vardagen. Jag hade någon att dela livet med. Någon att älska någon som älskade mig för den jag var.

12202522_10153328418682144_1081426215_n

I samma veva så kom också den svenska missunnsamheten. Helt plötsligt lades det kommentarer om lyxfru, ni som har det så bra, behöver du jobba alls. I början tog jag illa vid mig. För jag kände faktiskt att jag var värd att få åka på en semester utomlands. Jag var värd att ha mer än 100 kronor över när räkningarna var betalda. Men sig det var jag icke.

Än idag kan kommentarerna smyga sig in och jag blir lika förundrad varje gång. VARFÖR denna missunnsamhet? Jag försöker alltid glädjas med alla. Jag försöker alltid lyfta istället för stjälpa.

Jag har kommit fram till att vissa människor är så patetiska. Deras egna liv är så litet och de lever ett liv de inte själva är nöjda med. Att se någon annan lyckas förminskar dem själva.

Att lyckas och nå framgång har kommit att bli något fult i vårat land. Att sticka ut och ge av sig själv är något extremt sensationellt.

11539777_10153199377654821_1916977634_o

Att tänka till en extra gång i denna frågan är nog inte fel.

Gläds du med andra eller är du missunnsam mot din omgivning?

Jag har numera vänt på andras kommentarer och tyckande till att ge tillbaka med en stor dos ironi. Därför mina vänner skall ni få följa med mig 1 gång i veckan på mitt lyxhemmafru liv i Rom. För det är något alldeles extra. Jag badar i lyx från morgon till kväll.

13608308_10153869066302144_1072367201_n

Jag fick idag börja min morgon med att i mammas gamla avlagda sandaler rulla ner för backen och handla frukost till en gnällig 9 åring som ville ha hotellfrukost. Sovmorgon tar vi en annan dag.

13598878_10153869063697144_1559317986_n

Min lyxbil som jag skall glida runt i denna månaden och shoppa Christian Louboutin skor med var framkörd. Det blir inte mycket bättre fick jag till svars av gubben när jag klagade på lackskadorna. Den rullar trots allt framåt. Bakåt är desto värre.

Den allra värsta katastrofen av alla idag var att städerskan och tvätterskan kom inte på avtalad tid så jag fick blöta ner mina händer när jag var tvungen att tvätta våra kläder. Katastrof helt enkelt.

13617567_10153869063727144_802479575_n

Njut av livet vänner och bjud på er själva.

Livet går inte i repris.

Gör det bästa av det du har idag.

För morgondagen kommer aldrig tillbaka.

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

En månad i solen.

Juli månad är här och större delen av den spenderar vi i vackraste Italien och vårt andra hem. Nu väntas sol och värme i många dagar. Tid med familjen och roliga upptåg. Självklart skall du få följa med oss i vårt vardagsliv. För nästan en månad får jag känna på lite lyxhemmafruliv. Inga direkta måsten utan ta dagens om den kommer. Självklart finns det lite jobb nedpackade i väskorna men bara roliga saker.

Jag hoppas att du vill följa med mig under vår månad i Rom och ta det av mina balanserade inställningar till livet.

11193412_10153159209679821_6584197492360004127_n

Min galna familj där det mesta kan hända. Trots det står vi ändå stadigt på gjorden. Denna ledighet kommer behövas för i augusti drar vår flytt till Öland igång ordentligt. Stort boende till mindre boende men det berättar jag mer om i ett annat inlägg.

Istället bjuder jag er på lite egoistiska bilder från Italien på mig själv.

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

Jag älskar att gå gata upp och ner och titta på den vackra historien som finns överallt. Kan inte se mig mätt på allt vackert.

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

Nya vackra parker och bergsbyar skall utforskas. Vår familj älskar att hitta nya ställen. Att ligga på stranden är inte vår grej även om det absolut förekommer.

10959982_10152840527119821_8027447098441303440_o

Vår favoritresto. Mo`mo`Republic. En av Roms allra bästa matställen. Det lilla extra och fantastiskt god mat.

Lite mer måstetips att upptäcka i Italien kommer framöver.

Kanske du blir sugen att besöka detta vackra land i sommar? Tveka inte boka nu.

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Hälsning från Sydeuropa

Hela familjen har samlats för en helg tillsammans. Då vi till vardags lever lite utspridda över världen är vi noga med att så ofta vi kan boka in familjetid där det vardagliga tjafset inte är välkommet. Sonen och jag landade i ett soligt Rom i fredags eftermiddag och vi drog till stranden direkt. Lite dricka, glass och spring i havet var en perfekt start på denna helgen.

20160603_170958

Igår drog vi efter en välbehövlig sovmorgon hem till papa Påven för att bestiga Peters Kyrkans kupol. Det visade sig att vi valt fel dag för köerna ringlade sig långa. Men efter 1,5 timmes väntande i solen fick vi äntligen se den vackra utsikten. Hela Rom bredde sig ut framför våra ögon. Magiskt vackert.

Solsting blev ju ett faktum vilket gjorde att jag stensomnade när vi på eftermiddagen styrde bilen mot en natt i Florens.

Florens är till skillnad mot Rom lite lugnare att strosa runt i. Tempot är inte lika intensivt och mängden turister är säkert hälften.

Otroligt vacker stad med underbar arkitektur och statyerna avlöser varandra. Lek, god mat och massor av skratt blev kvällens bästa. Lite blåsor på fötterna och lätt träningsvärk fick vi alla på köpet.

20160604_231826

Nu väntas några timmar i Florens och kanske ett besök i Pisa sen drar vi hemåt för en myskväll i Rom.

Imorgon går flyget hemåt för att fira Sveriges nationaldag och sista veckan för Axel på Dädesjö Skola. I höst väntar ny bostad och skola men det berättar jag mer om i ett annat inlägg.

Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

Lämna kommentar Dela inlägget:

Vart vill du åka?

De senaste 3 åren har varit en helt underbar resa för mig och min familj. Inte bara en resa i kärlekens värld utan också genom att besöka fantastiska länder. Länder som kommit att betyda otroligt mycket för min familj. USA med sitt galna Las Vegas där jag äntligen fick min man, Italien med sin stolthet Rom där vi har vårt andra hem, Tyskland vi gärna njuter av vackra vingårdar och Malta där vi tillsammans med bästa vänner kan vandra utmed stranden.

Malta. Fotograf Cristian Brolin
Malta. Fotograf Cristian Brolin

Många länder har avverkats men många fler finns på vår måstelistan. Att möta nya länder och kulturer är något som vi alla blivit förälskade i. I skrivandes stund befinner sig min älskade man på andra sidan jorden och upptäcker för andra gången detta år Vietnam. Han tillsammans med sin kamera upptäcker ett land och en kultur som skiljer sig ofantligt mot vår eget. En resa han drömt om länge. En resa eller ett äventyr som utvecklar honom som människa.

Vietnam. Fotograf Cristian Brolin
Vietnam. Fotograf Cristian Brolin

Själv drömmer jag om att stå utmed en strand och känna en stormig vind på Irland eller vandra i Australiens vackra land. Drömmar som jag hoppas få uppleva de närmaste åren framöver.

Vart vill du åka?

Har du som läsare något favoritresmål? Eller har ni redan bokat in er nästa resa?

Jag kan inte påstå att jag är den bästa resebokaren i min familj. Den lotten ligger helt klart på den mest resvane gubben. Däremot har jag hittat en superbra site som jag vill passa på och tipsa er om nu när sommaren knackar på dörren.

Det är www.bokasmart.se

Det är den perfektaste shoppingagenten som hjälper dig att jämföra priser på flyg, hotell, hyrbilar över i stort sett hela världen. Du hittar också spännande sistaminuten-resor som man knappt kan motstå. Visst vore det grymt häftigt att en fredag morgon bara packa en väska och dra iväg helt oplanerat till ett nytt land.

Hemsidan är enkel att använda och är framförallt tydlig vilket jag gillar. Är som sagt ingen superresebokare men den här sidan kan även jag hantera lätt.

Rom ligger mig otroligt varmt om hjärta eftersom vi har vårt andra hem där. Det är ju något ni vet vid det här laget. Om ni inte har besökt en av världens största kulturarv så är det dags.

Rom. Fotograf Cristian Brolin
Rom. Fotograf Cristian Brolin

På bokasmart har jag hittat resor till Rom i sommar under 1000-lappen. Så det finns inget skäl att inte besöka Italiens stolthet i sommar.

Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget: