Vad lever vi för

Den söta doften från mitt te sprider sig sakta genom mitt lilla hus och ljusen brinner lugnt. Jag har smitit upp tidigt från övriga familjen för att ge mig själv den där perfekta starten på morgonen. Vi befinner oss dagen innan julafton och helgledigheten har redan börjat. Trots det väljer jag att inte slösa bort min tid i sängen. För jag vill hinna se dagen gry, reflektera och ge mig själv tid. Tid att tänka, tid att förstå och tid att leva.

De senaste månaderna har mina inlägg här kommit lite i glömska. Mitt viktiga liv har fått prioriteras. Min tid med mig själv har varit viktigare. Jag kom till ett läge i höstas då jag insåg att jag är lycklig men ändå inte. Jag var tvungen att stanna upp och fråga mig varför. Ta den tid det behövdes att prioritera rätt. Ta reda på vad jag är värd. En resa jag inte på långa vägar är klar med men jag har börjat. En spännande och välbehövlig resa. En resa som måste göras själv.

En av de frågor jag fått under vägen är Vad lever vi för? Vad lever jag för?

I den sociala medievärlden slås jag så ofta av att de flesta av oss lever för fredagkväll, lördag och halva söndag. Det är på helgen allt skall hända. Det är på helgen vi är som lyckligast. Det är på helgen vi LEVER.

Det planeras och det firas. Alla övriga dagar är bara en transportsträcka innan kl. slår 16.00 på fredagen. Då börjar fredagsmyset. Vi präntar in i våra barn att på fredag då blir det fest. Lördag äter vi godis i mängder. Om och om igen samma visa. Alla veckor ser likadana ut. På måndagen hatar man livet och vill helst slå huvudet i väggen.

VARFÖR?

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

Året består av 365 dagar och ibland t.o.m. 366 dagar. 221 av dessa är vardagar bara 144 är helgdagar. Trots det så lever de flesta bara för 144 dagar om året.

221 dagar ser vi som en transportsträcka. Något som bara skall rusas förbi. Bara för att njuta 144 dagar.

Jag har insett att jag vill LEVA 365/366 dagar. Varje dag vill jag njuta, må bra och var tacksam för.

Vad händer om jag har tacodag på måndag, äter godis på en torsdag eller har vänner på middag en tisdag ? Absolut inget allvarligt. Troligen njuter jag till fullo och lever fullt ut.

Varför skall vardagarna med jobb ses som något dåligt? Att säga att man inte trivs på sitt jobb och bara längtar till ledigheten på helgen då är det dags att göra ngt åt det. Byt jobb, ändra ens tankesätt eller se livet som det är. Vi kan inte slösa bort 221 dagar om året för att det inte är lediga dagar.

Har du tänkt på att veckan består av följande:

168 timmar har vi per vecka, 40 timmar jobbar vi, 49 timmar sover vi vilket ger oss 79 timmar att spendera hur vi vill. Delar man det på veckans alla dagar har vi 11 timmar per dag. 11 timmar är mycket tid. Hur spenderar vi dem?

Jag har valt att se över alla mina 168 timmar på veckan. Jag har valt att alla mina timmar är viktiga. Analyserat vad min tid går till. Strukturerat om. Skalat bort.

Jag vill tipsa er alla att installera en app. på mobilen som läser av dess aktivitet. Läser av hur många gånger har vi låst upp mobilen, hur många timmar vi aktivt använt den. Siffran är skrämmande hög.

Ta vara på den tid vi har här. Lev alla 365 dagar och inte 144 dagar om året. Livet har så mycket att ge om vi vågar lyfta blicken. Stänga ute bruset och bara leva. Släpp alla galna måsten. NJUT

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

Kram Kram

Linda

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin
Lämna kommentar Dela inlägget:

En ny bokstav i livet

Fotograf Cristian Brolin, Design Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Cristian Brolin, Design Linda Brolin Vindro AB

Allt har inte riktigt gått min väg ett tag och det känns som jag är inne i ett ekorrhjul med skit. Sjukdom, problem och allmänt strul. Ja lite så som livet är. Upp och ner. I dessa lägen har jag så lätt att tappa inspirationen och måste ändra på mitt eget tänkande.

När jag igår kväll hittade ordspråket på bilden ovan blev det väldigt tydligt att idag bestämde jag mig för att ta till plan B. Därför gick jag emot min egen rutin och drog till biblioteket på morgonen.

Det ekade tomt och endast mina egna steg hördes. Inte en enda själ som jag var tvungen att hälsa på. Jag köpte mig en kopp te och lät mitt öga leda mig över bok- och tidningshyllorna. Valde ut dagens skörd och satte mig för att hitta lite ny inspiration.

14874841_10154170875912144_2013791246_n

Efter någon timmes läsande gav jag mig ut på andra äventyr. Nu har jag fyllt på med lite spännande uppslag till bloggen i alla fall. Nu skall det bara behandlas i hjärnkontoret och sen skall ni allt få min balanserade inställning på saken.

Design Linda Brolin
Design Linda Brolin

Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Gör vi det svårare än det är…

Att leva kan ju ibland vara svårt och det går upp och ner. Ingen dag är den andra lik och vi har ingen aning om vad som väntas runt hörnet. För vissa människor är livet en ständig kamp och för andra tycks allt serveras på silverfat.

Fast är det så att vi själva gör det svårare än det är?

Själv är jag en enorm tänkare och analyserar saker säkerligen en aningen för mycket ibland.

Är det så att vi istället bara skulle låta oss följa med livet och bara försöka njuta av det som bjuds?

Sluta försöka påverka det åt olika riktningar?

Jag har ingen aning vad som är rätt och fel utan det är nog upp till var och en.

Design Linda Brolin
Design Linda Brolin

Däremot försöker jag inse att jag bara har ett liv och försöker att leva enkelt och inte krångla till det i onödan.

Why Complicate Life?

Missing somebody? … Call

Wanna meet up? … Invite

Wanna be understood? … Explain

Have guestions? … Ask

Don´t like something? … Say it

Like something? … State it

Want something? … Ask for it

Love someone? … Tell it

 

Kram Kram

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Lyxhemmafru och svensk missunnsamhet

2006 ställdes hela mitt liv på ända på både ett positivt och negativt sätt. Jag blev gravid med min lille kille som det skulle visa sig, jag blev utsparkad från mitt jobb, baktalad och sviken från många håll. Det kom att bli tuffa månader som ensam gravid kvinna. Jakten på inkomst, trötthet och alla andra graviditetsproblem avlöste varandra. Jag bröt ihop, ställde mig upp och löste ett nytt jobb. Jag slet mig fördärvad för att kunna betala för mitt uppehälle vilket ändå inte gick varje månad. En dag innan jag fick min Axel slutade jag jobba för att en vecka senare vara tillbaka på kontoret. Jag tog föräldraledigt när Axel var 10 månader och den varade i 3 månader. De efterföljande åren var absolut ingen räkmacka genom livet. Det var tufft, ensamt men väldigt lärorikt. Jag lärde mig saker om mig själv. Jag insåg hur otroligt stark jag är som människa. Jag löste mitt liv på bästa sätt. Det var långt ifrån rosenrött. Jag kunde absolut handlat annorlunda många gånger. Jag kunde ha bett om hjälp. MEN idag 10 år senare är jag enormt stolt över min egen inre kraft.

Fotograf Petra Bontegard
Fotograf Petra Bontegard

Jag skulle aldrig vilja göra om den resan. Min kropp, min själ och tillit har fått sig en enorm smäll. Att inte återhämta sin kropp efter en graviditet är dödsdömt. För mig fanns det inte tid att tänka på återhämtning. För mig var det endast överlevnad och ge min son det allra bästa. Han skulle aldrig få lida för mina misstag eller brist på ork. Han skulle alltid komma i första rummet och han gör det än idag.

23-aug-029_50501239

Idag är jag inte bitter över min livsresa på 7 extremt tuffa år. Jag kan ibland snarare vara tacksam. Jag har lärt mig att ensam är stark. Att jag klarar allt om jag bara vill. Att livet är så mycket mer värt än dyra märkesväskor och lyxiga hus. För mig är kärleken till min nästa, tron på mig själv och det verkliga livet som är det bästa.

Redan 2006 kom min älskade gubbe in i mitt liv. Då som en vän som fanns där ute i världen. Vi båda kom att uppskatta vår kommunikation och lät åren flyta på till det blev vår tid. Jag visste redan då att han är min käraste. Jag var beredd att vänta. År om det så behövdes.

När tvåsamheten tillslut kom in i mitt liv ändrades så vissa saker. Nu stod jag inte ensam för alla kostnader och lite mer glamour kom in i vardagen. Jag hade någon att dela livet med. Någon att älska någon som älskade mig för den jag var.

12202522_10153328418682144_1081426215_n

I samma veva så kom också den svenska missunnsamheten. Helt plötsligt lades det kommentarer om lyxfru, ni som har det så bra, behöver du jobba alls. I början tog jag illa vid mig. För jag kände faktiskt att jag var värd att få åka på en semester utomlands. Jag var värd att ha mer än 100 kronor över när räkningarna var betalda. Men sig det var jag icke.

Än idag kan kommentarerna smyga sig in och jag blir lika förundrad varje gång. VARFÖR denna missunnsamhet? Jag försöker alltid glädjas med alla. Jag försöker alltid lyfta istället för stjälpa.

Jag har kommit fram till att vissa människor är så patetiska. Deras egna liv är så litet och de lever ett liv de inte själva är nöjda med. Att se någon annan lyckas förminskar dem själva.

Att lyckas och nå framgång har kommit att bli något fult i vårat land. Att sticka ut och ge av sig själv är något extremt sensationellt.

11539777_10153199377654821_1916977634_o

Att tänka till en extra gång i denna frågan är nog inte fel.

Gläds du med andra eller är du missunnsam mot din omgivning?

Jag har numera vänt på andras kommentarer och tyckande till att ge tillbaka med en stor dos ironi. Därför mina vänner skall ni få följa med mig 1 gång i veckan på mitt lyxhemmafru liv i Rom. För det är något alldeles extra. Jag badar i lyx från morgon till kväll.

13608308_10153869066302144_1072367201_n

Jag fick idag börja min morgon med att i mammas gamla avlagda sandaler rulla ner för backen och handla frukost till en gnällig 9 åring som ville ha hotellfrukost. Sovmorgon tar vi en annan dag.

13598878_10153869063697144_1559317986_n

Min lyxbil som jag skall glida runt i denna månaden och shoppa Christian Louboutin skor med var framkörd. Det blir inte mycket bättre fick jag till svars av gubben när jag klagade på lackskadorna. Den rullar trots allt framåt. Bakåt är desto värre.

Den allra värsta katastrofen av alla idag var att städerskan och tvätterskan kom inte på avtalad tid så jag fick blöta ner mina händer när jag var tvungen att tvätta våra kläder. Katastrof helt enkelt.

13617567_10153869063727144_802479575_n

Njut av livet vänner och bjud på er själva.

Livet går inte i repris.

Gör det bästa av det du har idag.

För morgondagen kommer aldrig tillbaka.

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

En kväll vid havet

Midsommar är över och jag valde att inte ens öppna min dator över hela helgen. Det fick bli familjetid de lux. Så skönt att ibland stänga av det sociala medielivet och bara njuta av familjen till fullo. I flera år har vi haft bekanta på besök under midsommarhelgen men i år blev det bara vi själva. Något som vi alla behövde. Njuta, skratta och faktiskt återhämta oss lite tillsammans var inte helt fel.

Av någon anledning befinner vi oss nästan övervägande av tiden ute när vi är på Öland i jämförelse med hemmet utanför Växjö där vi gärna blir sittande med våra datorer och ständigt jobbar. I lördagskväll packade vi ner middagen och grillen och for iväg för en kväll vid havet. Efter en bilresa med lite badstopp hamnade vi på en klipphäll i vackraste Äleklinta. Om ni inte besökt denna strandremsa är det verkligen ett måste. Det är få saker som går upp mot en kväll där.

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

Utsikten, solen och havet får oss alla att må underbart. Lukten av köttet på grillen, den somriga salladen med jordgubbar gjorde pricken över i:et. Att något så litet kan bli så bra.

Jag förundras ofta av att det alltid skall anordnas aktiviteter för familjen eller våra barn som kostar så mycket. Vår kille älskar våra utflykter. Han ger sig in i lekar på nya platser. Springer med vår fyrbenta hund och njuter till fullo. Varken några dyra kostnader eller inträde. Bara frisk luft och oändliga ytor att leka på.

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

Visst är det häftigt men coola lekland och familjeparker men vad går upp mot vårt vackra land. Jag tror inte vi gör våra barn en tjänst att köra runt dem på massa dyra aktiviteter hela sommaren. Vi måste bli bättre på att ta hand om det vi har runt omkring oss. På Öland som är en ö med så mycket historia kan lekarna aldrig ta slut om man tillåter sig att njuta.

Jag och gubben räknade lite på vårt äventyr vad det kostade. Maten och bränsle hamnade runt en 50:-/person. Med 50:- kommer man inte långt på ett lekland. Här fanns allt. Yta att springa på, sten att klättra på och massor av hemliga ställen att gömma sig. Ett hav som är oändligt att kasta sten i.

Vad behövs mer?

Sonen tjatar ibland att han vill besöka Ölands djurpark. Något jag drar på in i det längsta. Om vi hela familjen skulle gå dit skulle det kosta oss 1050:-. För att titta på lite trötta djur och bada. Något vi faktiskt kan göra på så många fler ställen.

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

I sommar tycker jag vi alla skall ta vara på det som finns runt hörnet istället. Packa picknick korgarna oftare och bara ta dagen som den kommer. Stänga av de sociala livet och ta till vara på familjen lite extra. Samhället går i en rasande fart och vi drabbas allt som ofta av tragedier och attentat som påverkar oss som människor. Därför tror jag det är nyttigt att backa bandet och skala av alla måste och leva enklare. På sommaren är det en perfekt tid för det.

Vår lördagskväll avslutades liggande på en filt och se solen försvinna ner i ett vackert rött sken. Snacka om en religiös upplevelse som avslutade vår midsommarhelg perfekt.

Fotograf Linda Brolin
Fotograf Linda Brolin

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

En dag med glädje och smärta

Imorgon är det en stor dag i vår familj. Den allra största dagen i mitt liv och den allra bästa dagen i sonens liv. Imorgon blir min älskade son 9 år. Som de flesta barn längtar han enormt efter sin födelsedag. Ett år är otroligt långt när man mest vill fylla år varje dag. Men nu är dagen här. Den stora dagen vi väntat på.

Paket är inslagna och kvällens födelsedagsmeny är klar. En överraskningstårta är beställd än om i mindre skala. Sonen älskar prinsesstårta så det skall det smaskas på imorgon kväll. Vi lär vara spyfärdiga jag om min fina kille.

Det är en dag av glädje men för mig också en dag av smärta. Det låter kanske konstigt att den bästa och största dagen i mitt liv inte bara är glädje. För 9 år fick jag genomgå det jag inte önskar någon annan. Att utan min sons pappa föda honom till världen och visa han vägen framåt. Något jag självklart var del i själv men känslan av svek, ensamhet sitter ändå kvar. Ligga där och kämpa med en vetskap att när jag håller min son i famnen så är det bara Vi. Vi två mot världen.

BB växjö 020

Det kom den finaste killen i världen och VI blev från första stund det bästa team man kan vara. Men det etsade sig också fast en bit av sorg som Aldrig kommer att försvinna. De senaste 8 årens födelsedag så har den där känslan kommit krypande. Känslan jag kände den där första natten på BB. Första natten som mamma. Orden som min sons pappa svarade när jag meddelade att han blivit pappa hör jag som den vore igår. Glädjen och sorgen blev liksom ett den natten.

Nu hade jag ett enormt stöd från de finaste vännerna och familj man kan ha. Min stöttepelare och högra hand Cattis satt vid min sida hela dagen på BB. Hon kämpade mot tröttheten lika mycket som jag men gav aldrig upp. Den dagen länkades vi fast för alltid. Även hennes fru Linda var inte många meter bort utanför sjukhuset. Alltid redo oavsett vad som hände. Det är riktiga vänner. I det läget är inga blodsband viktiga.

BB växjö 043

Stolta morföräldrar var snabbt på plats för att njuta av deras tredje barnbarn. Den första och enda killen.

BB växjö 046

Tiden har sedan flytet på i en rasande takt som jag nu 9 år senare inte kan förstå. Vi, jag och min son har klarat oss galant även om det har funnit tillfällen jag tvekat. Men kärleken till min kille har gjort mig stark. Smärtan som sitter kvar har gjort mig hård som sten. Ingen kan krossa oss.

Axel + cattis 012

För det finns väl inget som kan göra en så stark som kärleken till sitt barn. Den förbindelsen som finns går aldrig att sudda ut.

BB växjö 047

Så imorgon mina vänner skall det firas och gråtas i vanlig ordning. Imorgon är det fest för min lille kille har kommit att bli en stor kille med många tankar om livets framfart. Senast igår var det diskussion hur ett barn egentligen blir till…

ny1 (2)

Stor kram

Linda

Lämna kommentar Dela inlägget: