KÄRLEK ÅT FOLKET

Idag vill jag bara skicka iväg en massa kärlek till alla.

Le och ge dina nära och kära lite extra kärlek.

För om vi kan göra det idag så kan vi göra det imorgon också.

Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB

Vi måste tillsammans förändra vår fientliga värld. Ska det vara så svårt att ge kärlek till alla. Oavsett vem det är.

Le mot tiggaren på gatan, le mot den lilla farbror ge någon en extra kram.

För KÄRLEK är att låta en annan människa komma nära.

KÄRLEK ÅT FOLKET

Fotograf Cristian Brolin Design Linda Brolin
Fotograf Cristian Brolin
Design Linda Brolin

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Lång väg för en date

Jag sitter på de där lite halvt obekväma blåa flygplats stolarna som sitter ihopsatta på rad. Jag befinner mig på Frankfurts flygplats i terminal 1 gate B 28. Skulle egentligen varit B 24 men efter morgonens äventyrliga turer fram och tillbaka känns det bytet enormt litet. Jag är på väg att träffa min man i ett annat land. Några dagar på tu man hand. Bara vi två och våra jobb såklart. De bär vi ju med oss överallt.

14725273_10154143279187144_584766016_o

Morgonen har varit precis så där som jag inte vill. Jag hatar att flyga. Ligger vaken halva natten med ångest och så fort jag närmar mig flygplatser ökar min stressnivå i kroppen till max. Oftast  brukar det mesta gå smidigt och jag kan hantera det väl. Men andra gånger likt idag kommer jag inte ens ur bilen innan det börjar strula.

Min älskade man som vet om det här och gör sitt yttersta att förbereda min resa på bästa sätt. Får träda in som telefonsupport och ta emot all skit av mig när jag håller på att gå upp i limningarna. Allt detta utstår han för en date med mig. Inte illa. Även om jag vet att han bara skrattar åt min panik när jag inte ser.

Till mitt försvar just nu mår jag inte så bra. Med värkande kropp och en aningen utmattad redan innan jag sätter mig i bilen tål jag noll i stress. Jag hade egentligen velat stanna kvar i min säng när klockan ringde 05.00. Men en date med min man slår även det. Det gör att jag går utanför min komfortzon och utstår denna tortyr det är att flyga.

14725348_10154143279177144_1218209881_o

Vi kan börja min resa i parkeringshus p4. Min make hade bokat så kallad We park You Fly. Jag åker in med förbetald biljett i p4 och inte f***n funkar biljetten där inte. Med min lilla smidiga bil kör jag så lätt irriterad runt i parkeringshuset letande efter en personal som skall ta hand om min bil. Kön bakom  min svarta Hunk blir längre och längre och möjligheten att backa är minimal. Efter support med Mr flygkapten Brolin själv meddelar han tillslut att jag är på fel ställe. Kör ut och runt huset och hittar så rätt. Detta skulle vara p4s. 

Sen går jag in på flygplatsen och allt strul börjar på riktigt. Kissnödig som man alltid är som kvinna kniper jag ihop både benen och munnen för att inte skrika i panik och försöker checka in. Självklart skall jag göra detta i någon in-check desk by myself. Ja det går ju åt fanders. Mitt pass vill inte fungera. Funkar inte det kommer du inte långt. Jag ber om hjälp men även denna lilla SASblå-klädda pojke misslyckas och pekar bort mot någon support och försvinner.

Svetten lackar och jag börjar få andningssvårigheter. Nu är det nära att jag och min röda väska återvänder till bilen och skiter i daten helt. Efter några minuter som känns som en mindre evighet får jag så en standby biljett. VAD FAAAN NU DÅ. Vad hände med min plats 4 D.

Lämna in väska var väl det enda som gick smärtfritt. Väl framme vid säkerhetskontrollen utbryter ett mindre bråk mellan några passagerare som tror att de skall kunna smita under avspärrningarna och komma snabbare fram. Men idag är Mr Säkerhetsvakt het. Han kastar sig fram och rycker de alla i nacken och fullständigt kastar dem över avspärrningen. Jag min stackare lyckas få hans armbåge i midjan. Jo men visst tack så mycket.

Min enda tröst var väl så att just jag fick gå under avspärrningen som ursäkt.

I mina väskor hittades inget olagligt och jag kunde smidigt ramla in i parfymbutiken lagom till att alla kärringar skall prova Chanel No5. Lätt illamående som jag redan var av min stressnivå hulkar jag ut med sikte mot min gate med en förhoppning att få komma med.

Som siste man/kvinna kom jag så på planet efter att personalen försökt reda ut varför min plats 4D helt plötsligt tillhörde någon annan kvinna. I sista stund fick jag så mina boardingcard och kunde gå ombord. Väl inne i planet meddelade flygvärdinnan att jag fick sitta på 3F vilket blivit businessklass.

14618638_10154143279252144_1493900190_o

Jag sjönk äntligen ner i mitt säte och dörrarna stängdes och jag kunde andas ut för 1 timme och 5 minuter. För när jag väl är i planet går min stressnivå ner. Jag sitter fastspänd och kan inte komma någonstans.

Väl på den här blå stolen börjar jag inse att min älskade gubbe genomlider denna cirkus varenda dag för att komma ut i världen eller hem till oss i Sverige. Hem för en date med mig och resten av familjen.

Vissa dagar utstår han det för bara 24 timmars tillsammans med oss innan cirkusen är igång igen.

Vad har jag att klaga på?

För om det inte är kärlek att trängas och stressa för några timmars tillsammans då vet jag inte vad kärlek är.

Snart sitter jag på nästa plan som landar på Heathrow i London och jag får bryta ihop i min älskade gubbes armar.

Love You

IMG_5231

Kram Kram

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

 

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Kan vi stå emot?

Söndagen börjar gå mot natt och jag och min kärlek sitter som så många kvällar här i Rom på vår innergård. Var sin dator, sonens skratt i bakgrunden och hundens snarkningar. Bilder redigeras, mail avverkas och dagen summeras. Vi njuter av insikten att vi lever det livet vi just nu vill tillsammans.

Utanför vår bubbla händer så mycket mer som vi knappt vill tänka på. Rapporter om våldtäkter i vår hemstad, terrorattacker och våldsskjutningar vill inte ta slut. Vad är det som händer runt omkring oss? Vill vi i vår värld inte leva i frihet?

Söndags utflykten gick 1,5 timme norrut till ett av de vackraste vattenfallen jag besökt. Här trängdes vi med människor från världen alla hörn. Vi samsades i trånga trappor, gångbroar och log glatt åt varandras blöta uppsyn. Tanken på våld existerade inte.

Fotograf Linda Brolin Vindro AB
Fotograf Linda Brolin Vindro AB

Vi och säkert inte du heller vill läsa om hemskheter varenda dag? Vi vill inte gå med en känsla att när händer det oss?

Hur länge kan vi stå emot ett attentat?

Om något skulle hända i vårt land vad har vi för försvar egentligen?  Polis, säkerhetstjänst eller militären. Skall de försvara vårt land? Allt som ofta hörs orden att Sverige skulle falla snabbt om något skulle hända. Är det så?

Tyvärr har vi nog inte mycket att sätta emot. Ibland uppfattar jag vårt land som mesigt. Jag hittade ett inlägg från en kvinna på Facebook som heter Annelie Sjöberg och jag tycker hon beskriver det på ett sätt som tåls att tänka på.

”Det känns skönt att veta att vi här i Sverige är väl rustade inför en eventuell terrorattack eller krig. Vi har ju en hel armé av cafe latte-pappor med hipsters…skägg som åtnjuter individualiserad föräldraförsäkring och bunkrar med vego och tofu för att krossa machonormen. För att inte tala om en hel generation pojkar fostrade med genuspedagogik och som har bokstavsdiagnoser, uppväxta med utbrända och ensamstående mammor. Men jaga pokémon kan vi åtminstone göra

Om vi tar till storsläggan och kärleksbombar varandra med regnbågsfärgade post-it-lappar kommer det gå hur bra som helst.”

Är det så här Sverige är och uppfattas. Ja då har vi nog inte mycket att sätta emot den hårda världen som även knackar på vår dörr. Tror vi alla tycker att kärleken skall vara det som skapar vår värld till något bättre.

Men räcker det?

Det krävs nog hårdare tag, machomän och ett upprustat försvar i lilla Sverige för att vi skall kunna stå emot.

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Den första förälskelsen

Det är inte ofta jag tittar tillbaka på livet utan försöker med tacksamhet ha blicken framåt. Självklart reflekterar jag över livet men att stanna kvar i det förflutna blir sällan långvarigt. Däremot de goda stunderna kan jag ibland plocka fram och glädjas över.

För inte så längesen kom jag och tänka på när jag som sextonåring blev förälskad för första gången. Den där speciella känslan när det börjar pirra i magen och hela hjärtat blir varmt. Wow det var stort.

couple-1209790_1920

Kommer du ihåg din första förälskelse?

Jag blev förälskad i en 6 år äldre kille. En vän till familjen som figurerade allt som ofta i hemmet. Det kom att bli lite oskyldiga träffar under några år. Åldern då var lite för stor men idag hade ingen höjt ögonbrynen åt saken. Varken han eller jag och inte omgivningen heller för den delen.

I mina tankar kändes livet då så oskyldigt. Vad visste jag om livet? Absolut inget. Jag levde i en trygg bubbla med familjen och fick uppleva några spännande träffar på tu man han med min första förälskelse.

I dag är den känslan riktigt god att tänka tillbaka på. Vilken start på kärlekslivet jag fick.

citat-3_185431697

Idag kan det nog se annorlunda ut. Klimatet är hårdare mot det lilla bondelivet jag levde. Att dra iväg på en motorcykel med en äldre kille är nog inte speciellt poppis alla gånger.

Sen den förälskelsen har det hänt mycket. Jag har haft några förhållanden genom åren. Fått en förlovningsring på fingret hela 3 ggr. Den 3:e den sitter fortfarande kvar bredvid min vigselring och jag hoppas den så förblir.

Min första förälskelse finns där ute i vida världen. Även för honom har det hänt saker genom åren. I dagens sociala medievärld har vi åter knutit kontakten som försvann för 20 år sedan. Vi båda är ringande överens om att vi hittade på många roliga saker och minnena är goda att tänka tillbaka på. Minnena ger en god känsla i hjärtat.

Tänk vad spännande ett liv faktiskt är.

Jag hoppas verkligen alla våra ungdomar får uppleva en positiv och himlastormande första kärlek. När allt är rosenrött och inga hinder verkar finnas. När man är sådär barnsligt förälskad och tror att den första förälskelsen är den enda för evigt.

depositphotos_54483787-Love-text-cloud

Mr First Love tack för de goda minnena.

 

Kram Kram

Linda

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Hälsning från Sydeuropa

Hela familjen har samlats för en helg tillsammans. Då vi till vardags lever lite utspridda över världen är vi noga med att så ofta vi kan boka in familjetid där det vardagliga tjafset inte är välkommet. Sonen och jag landade i ett soligt Rom i fredags eftermiddag och vi drog till stranden direkt. Lite dricka, glass och spring i havet var en perfekt start på denna helgen.

20160603_170958

Igår drog vi efter en välbehövlig sovmorgon hem till papa Påven för att bestiga Peters Kyrkans kupol. Det visade sig att vi valt fel dag för köerna ringlade sig långa. Men efter 1,5 timmes väntande i solen fick vi äntligen se den vackra utsikten. Hela Rom bredde sig ut framför våra ögon. Magiskt vackert.

Solsting blev ju ett faktum vilket gjorde att jag stensomnade när vi på eftermiddagen styrde bilen mot en natt i Florens.

Florens är till skillnad mot Rom lite lugnare att strosa runt i. Tempot är inte lika intensivt och mängden turister är säkert hälften.

Otroligt vacker stad med underbar arkitektur och statyerna avlöser varandra. Lek, god mat och massor av skratt blev kvällens bästa. Lite blåsor på fötterna och lätt träningsvärk fick vi alla på köpet.

20160604_231826

Nu väntas några timmar i Florens och kanske ett besök i Pisa sen drar vi hemåt för en myskväll i Rom.

Imorgon går flyget hemåt för att fira Sveriges nationaldag och sista veckan för Axel på Dädesjö Skola. I höst väntar ny bostad och skola men det berättar jag mer om i ett annat inlägg.

Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

Lämna kommentar Dela inlägget: