Hur livet ser ut före och efter 30

Idag kände jag för att bjuda på ett lite lättare inlägg. Ett inlägg som vi alla kan le av och nicka igenkännande.

Hur ser livet ut före och efter 30 är en bildserie som sidan brightside.me har publicerat. Inget viktigt att veta men ändå lite roligt.

Måste nog påstå att det är mer än en bild som jag känner igen mig i.

Bilderna är snällt lånade av BrightSide.

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Carpe that fucking diem (20av100)

Detta inlägg är i ett samarbete med författarna bakom boken Carpe that fucking diem.

Texten KOM IHÅG DET HÄR ÄR BARA EN PERIOD I LIVET möts du av när du slår upp första uppslaget i Maria Eng och Sofia Brolins Fyll-i-bok Carpe that fucking diem.

Fotograf Linda Brolin, Vindro AB

Det är en underbar fyll-i-bok som får mina läppar att le mer än en gång. Det är vackra illustrationer och stor igenkännande faktor.  Alla som väntar barn går och drömmer om denna fantastiska tid när den nya familjemedlem kommer. Det tros att allt är rosenrött och inga problem i världen finns. Men väl där ser facit ut som något annat. Som författarna skriver ” Att vara förälder kan vara beroendeframkallande samt skada hörsel, ryggen och axlarna”

I början av boken finns möjlighet att beskriva förlossningen, rita, sätta in bilder om första tiden hemma men också beskriva det första psykbrytet. För jag och författarna lovar det kommer. Det finns också möjlighet att dokumentera hur tung man är, sina första gråa hår, skriva ner råd man fått men aldrig bett om.

Fotograf Linda Brolin, Vindro AB

Boken ger dig som läsare chansen att reflektera, dokumentera och hitta oupptäckta eller gamla delar av dig själv. Boken kommer ge dig den sanna bilden av den första tiden hemma med barnet men också att hjälpa dig blicka framåt och få fatt på dina drömmar.

I slutet av boken får du en uppgift att skriva 3 vykort till dig själv om tre, fem och tio år. ”Kära jag själv! När du läser det här har det gått tio år sedan…

Åå vad jag hade önskat få ett sådant kort nu. Min son blir ju tio år om någon månad. Vad underbart det hade varit att läsa hur jag tänkte då.

Carpe that fucking diem är en bok som alla blivande/nyblivna föräldrar borde ha. Den är outstanding.

Det är verkligen en perfekt present till en vän eller släkting. Varför inte ett stående inslag på de numera populära baby shower.

Vill du köpa boken då hittar du den här. Där ser du också flera av de olika uppslagen i boken.

 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Vem bär ansvaret för att mitt barn sköter sig på skolbussen? (9av100)

Ni kära läsare vet ju att jag mer än gärna lägger min åsikt både på det ena och det andra. Igår sågade jag internationella kvinnodagen och idag skall jag diskutera skolbussar.

För någon vecka sedan kunde man läsa och se inslag på nyheterna om att skolelever hade levt rövare på skolbussen och bussbolaget hade valt att dra in den extra linje som erbjudits eleverna. Istället fick nu eleverna vänta 1 timme till ordinarie buss går. Anledningen var framförallt att bussbolaget hade fått nog då en klick elever levt rövare i form av att inte sitta ner i bussen utan klättra överallt. Droppen blev när de kastade burkar och smetade tuggummi i bussen. Det hade också förkommit att elever tryckt på bussknappen för att sedan ställa sig och kissa ut genom dörren.

Vem bär ansvaret för att mitt barn sköter sig på skolbussen?

 

Bild från Pixabay

Det är ju en intressant fråga i dagens samhälle. Är det busschauffören som ansvarar för säkerheten under turen? Kan det vara eleverna själva eller är det föräldrarna?

Frågarna ni mig så är det ett föräldrar ansvar.

Om det någon gång skulle komma till min kännedom att min son inte skulle sköta sig på skolbussen skulle jag ta det ytterst personligt. Då har jag brustit i mitt föräldraskap. Jag har inte lyckas uppfostra mitt barn om vilka regler som gäller på bussen.

Tyvärr tycker inte alla som jag. Många föräldrar tycker att det är busschauffören uppgift att uppfostra våra barn att sitta still i bussen.

Busschaufförens uppgift enligt mig är att ansvara för säkerheten och att bussen tar sig från A till B.

Jag ställer frågan till er som vanligt.

Vad tycker du? Är det föräldrarnas eller busschaufförens uppgift att uppfostra våra barn på bussen?

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

Något nytt till söndagsfikat från Göteborgs Kex

Inlägget är i samarbete med Buzzador och Göteborgs Kex.

Söndagen har börjat gry och många kanske väljer att ta en lång sovmorgon. Gårdagens strålande vackra väder är som förbytt här på Öland och regnet duggar lätt istället. Det är inte ofta jag har lust att krypa ner i sängen igen men idag är det allt lockande. Min dag har andra planer, men jag hoppas att ni som ligger kvar njuter lite extra åt mig.

Idag tänkte jag tipsa om lite gott till söndags fikat som Göteborgs kex har lanserat.

Fotograf Linda Brolin, Vindro B
Fotograf Linda Brolin, Vindro AB

Älskar du Digestive?

Det gör vi här hemma. Min son har alltid haft en stor förkärlek för Digestive och nu kommer det 2 helt nya varianter. Digestive Havremål orginal och Digestive Havremål Tranbär& Chiafrön.

”Göteborgs Digestive Havremål – bakade på svensk havre och fullproppade med bra energi”

Digestive Havremål är förpackade i portionsförpackningar med 2 kex i varje vilket gör det enkelt att ha med som mellanmål i väskan.

Fotograf Linda Brolin, Vindro AB
Fotograf Linda Brolin, Vindro AB

Havremål har den välkända och älskade smaken av Göteborgs Digestive kombinerat med en mild och god havresmak. Ett smidigt och energirikt mellanmål som passar stora som små när som helst under dagen − på språng, innan träningen eller som eftermiddagssnack. Göteborgs Digestive Havremål är bakade på svensk havre och fullproppade med bra energi.

Hos mig har den redan blivit en succé så det ligger redan några förpackningar packad i min väska för söndagens äventyr. Jag drabbas lätt av blodsockerfall om jag slarvar med mat och mellanmål vilket dessa passar mig utmärkt.

Så älskar du Digestive kommer du inte bli besviken på dessa Havremål.

Fotograf Linda Brolin, Vindro AB
Fotograf Linda Brolin, Vindro AB

 

Fotograf Cristian Brolin Design Linda Brolin
Fotograf Cristian Brolin
Design Linda Brolin
Lämna kommentar Dela inlägget:

Ska vi bli det stillasittande folket

Som jag tidigare berättat om har min Mother-in-law varit på besök. En underbar kvinna som har en oerhört viktig plats i mitt hjärta. En kvinna som tog in mig i familjen på bara några minuter. En kvinna jag vet skulle stödja och hjälpa mig till tusen.

Jag mötte Eileen Coker för första gången den 4 mars 2014 på ett hotell i Las Vegas. Hon tillsammans med sin make skulle vara med och bevittna min och min kära gubbes vigsel på en klippa i Valley of Fire. De hade färdats 215 mil för att vara en del av vår dag. Vilket jag är oerhört tacksam för. Eileen och Chuck har under några år i gubbens ungdom varit hans värdfamilj och banden mellan dem finns fortfarande kvar.

2015-03-05-0932_54f814a02a6b225636d67e85

Tuff som hon delvis är åkte hon då över atlanten för att besöka oss i vårt underbara Rom. Det har kommit och bli 10 underbara dagar tillsammans men också viss påfrestande. För mig blev det också ett uppvaknande på många håll.

Vi lever i olika världar och tidsålder. Vi har olika värderingar och synsätt vilket inte är konstigt alls. Det som jag däremot har insett är att om 30 år vill jag inte vara så handikappad när det gäller att förflytta mig gående. I den lilla staden Burlington i Kansas som Eileen kommer från går man inte. Man tar bilen överallt. Att gå någon kilometer är för henne en stor ansträngning. Vilket i vår vardag och synsätt är enormt konstigt.

När jag sen hittar en artikel i Veckans Affärer om att det nu går att få maten hemkörd till dörren får mig att bli bestört. Skall vi i framtiden bli ett sittande folk? Skall vi sluta anstränga oss och få vardagsmotion? Skall teknikens framfart i vårt samhälle bli så avancerade att vi snart inte behöver göra någonting alls?

650805355JP002_Renault_E_Da
Bild lånad på nätet.

Vi vet redan att vår hälsa blir sämre och sämre. Vi äter mat som har mindre näringsämne än tidigare och vi börjar bli lata. Snabbmat och halvfabrikat är en del av mångas vardag. Vi skall alla göra karriär och hinna med familjelivet är svårt. Att ta snabbaste vägen är oftast en enkel lösning. Fetare blir vi och vi reflekterar nog inte tillräckligt över det.

Idag när min Mother-in-law har åkt hem har jag funderat på detta mer än en gång.

Hur vill jag må om 10-20 år?

Vad ger jag för signaler till min son?

Är jag för lat och väljer den snabba vägen?

Skulle jag beställa mat från en robot?

Många frågor och egentligen borde det vara ett lätt svar.

Kram Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Dum blondin

Alla vet att blondiner varken är bättre eller sämre än någon med annan hårfärg.  Att de skulle vara dummare än mig med råttfärgat hår finns det inte heller något belägg för. Trots det har jag sen barnsben fått det itutat i mig från höger och vänster. Dåliga blondin skämt har haglat. Tillsammans har vi skrattat.

Än idag förekommer dessa förutfattade meningar på ett skrämmande sätt. Blondinerna får jobba många gånger hårdare för att bevisa motsatsen.

Bild lånad på nätet
Bild lånad på nätet

I fredags stannade jag till på en mack på vägen mot Stockholm. Trött, hungrig och stort behov av hygien utrymmet springer jag in på macken. Förbi kön med ögonen på toadörren. I ögonvrån skymtar jag kassörskan. En blondin. Från en blixt från klar himmel tänker min hjärna. Bara det inte är en dum blondin. Jag slår snabbt bort tanken för så kan man ju inte tänka.

Efter att plockat ihop mina inköp hamnar jag så i kön framför kassörskan. En mycket vacker blond kvinna. Åter igen startar min förutfattade hjärna. – Hur tänkte de som anställde denna blondin? Jag känner att jag rodnar över min förutfattade mening men väljet att inse att jag har det. Jag vänder min blick framåt och börjar studera henne. Blir hon annorlunda behandlad av oss i kön? Är det fler än jag som har förutfattade meningar om blondiner?

Nu visar det sig att hur vacker denna kvinna än är ger hon ett lite barbie liknande intryck. Hennes röst är pipig och hon vågar knappt ta i varorna framför sig. Något vidare fort går det inte heller. Hon hoppar till för varje pip kassan ger ifrån sig och hon ser allmänt stressad ut.

Vi i kön beter oss inget vidare. Jag tänker förutfattade meningar, någon stönar och flertalet skrattar.

När det börjar närma sig min tur ser jag att på hennes namnbricka står det Cindy och ny på jobbet.

Jag slår nästan till mig själv i ansiktet. Hur har jag mage att döma denna kvinna med förutfattade meningar som samhället gett mig. Jag vet att hon inte är dummare än mig. Fy skäms på mig. Jag borde veta bättre.

Väl framme lägger jag upp mina varor och ger henne ett stort leende. Nu har sonen gjort mig sällskap. Jag ber om en varm smörgås och jag ser hennes panik. Hon harklar sig och säger att hon inte lärt sig det och chefen är på rast. Jag ger henne ett stort leende och säger vi skippar det och tar en glass istället. Hon ler glatt tillbaka och säger. – Jag är ny och inte så smart. Då tar min kloka son till orda och säger. – Alla är smarta det tar bara lite längre tid för vissa att lära sig. Du kan om du vill.

Hon tittar honom glatt i ögonen. Hämtar en smörgås, läser snabbt på ugnens display och värmer.

Vi går ut med det vi önskat köpa. Blondinen log och med sin pipiga röst önskade hon oss en bra dag.

Min kloka son ropar – Se där du kan, innan dörrarna går slår igen. Vi kör iväg och jag tar ett bett på mackan. Den är iskall. Just där och då spelade det ingen roll. 🙂

Men min förutfattade hjärna tänker dum blondin.

Bild lånad på nätet
Bild lånad på nätet

Vad vill jag då med denna texten förmedla? Jo att vi är fördomsfulla på många olika sätt. Vi kan inte styra våra tankar vilket gör att det är oerhört viktigt att tänka mer än en gång. Försöka slå hål på dåliga förutfattade meningar.

Jag fick mig absolut en tankeställare. Förmedlar jag dum blondin till min son? Med tanka på hans uppträdande har det nog inte nått honom i så fall.

Vi måste börja tänka på hur vi är mot våra medmänniskor. För jag vet och känner oerhört många framgångsrika blondiner som är långt ifrån dumma.

Vi måste ge alla en chans oavsett det yttre.

Kram

Linda

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Snatta vin på flyget

Efter en 45 minuters försening av mitt flyg i torsdags hamnar jag äntligen i säte 9c. Inser direkt att bredvid mig sitter en sådan där hopplärka till mamma som aldrig lär sitta still på 9b. Min första analys av denna mamma visade sig vara sann. Innan vi ens har lämnat gaten har hon varit uppe i sitt handbagage inte mindre än 4 ggr. Jag ser egentligen inget problem i detta om det nu så vore att mittgången var tom. Men så var inte fallet utan jag som då skulle flytta på mig störde hela boardingprocessen. Ett stort SUCK hördes från de flesta medpassagerare. Tillslut sa jag med bestämdhet till SITT NER.

Mammans fina son somnade snabbt och resan kunde så börja. Min 1 timme och 5 minuter kom att bli väldigt intressant. Jag skulle nu få bevittna ett rent ut sagt oförskämt beteende av mamma 9b.

Innan planet knappt lyft frågar mamma 9b om jag kan ta en flaska vin till henne. För er som känner mig och vet att jag är nykterist och förstår ju att jag är ju helt fel person att fråga. 🙂 Mamma 9b kunde inte ge sig utan frågade om och om igen och hon fick samma raka svar NEJ.

Min första tanke var att hon inte själv ville beställa vin för att sonen var med men ack så fel jag hade. När väl matvagnen kom tittade morsan 9b som hon nu blivit i mina ögon bedjande på mig.  Jag beställde endast mineralvatten. Här skulle inte något vin beställas. Nu var jag tjurig av hennes tjat.

Det jag nu bevittnar gör mig förbannad och besviken på mänskligheten. Morsan 9b lägger nu lite diskret vinflaskan i väskan och det är här det går upp för mig att varför jag skulle beställa vin var endast för att hon skulle snatta vin på flyget. Innan vi landar har hon lyckats få ner 2 vinflaskor än om små i väskan. Oförskämt tycker jag.

Bild lånad på nätet.
Bild lånad på nätet.

Självklart ingår det ngt ätbart och drickbart i flygbiljetten vi förhoppningsvis betalt men inte behöver man missbruka saken för den skull. Det är ju detta som kommer leda till att ingen dryck och mat kommer serveras.

Nu slutar inte historien här. Då jag åkte med flygbolaget Swiss bjuder ju de sedvanligt alla passagerare på choklad innan avresan avslutas. Tror ni att kärringen 9b tänkte ta en choklad? Nä hon grabbade ner hela handen i korgen men då sa som tur flygvärdinnan till och meddelade att en räcker.

Från mamma till kärring i mina ögon på 1 timme och 5 minuter är hon nog tyvärr inte ensam. Det satt säkert fler som hon i planet och detta bevisar ju bara att det är inte undra på att vi har problem i vår värld.

Avskyr oärliga människor som försöker sko sig på andra.

Men nog om denna kärring 9b.

Nu befinner jag mig i ett soligt Rom och njuter av en helg med gubben min. Inte alls fel. På måndag morgon flyger jag hem igen och hoppas då slippa snattande mammor i kabinen.

Önskar er alla en skön lördag

Kram

Linda

12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n

Lämna kommentar Dela inlägget:

Det är skillnad på folk och folk

Idag kommer jag generalisera och dra vissa över en och samma kam. Det kommer säkert leda till några arga kommentarer men jag väljer det för att få fram min poäng med inlägget. Inte med det sagt att det är så. Det finns alltid undantag.

Nu under kvällen har det spelats fotboll mellan IFK Göteborg och Malmö FF. Ett stormöte som skulle kunnat bli en underbar folkfest men slutade som många andra gånger i avbruten match på grund av publikens tillhavande. Någon mindre intelligent person tyckte sig äga rätten att förstöra för alla övriga. Slänga in knallskott som både skrämde och kom allt för nära spelare och domare.

Till vilken nytta Då frågar jag mig?  INGEN. Bara dumdristig idioti.

Om inte det vore nog så skall en redan etablerad idrottsman spela på styva linan och springa in på planen och sparka bollen i mål.

Till vilken nytta Då frågar jag mig? INGEN. Bara dumdristig idioti.

Så två händelser inom några minuter förstörde en fotbollsmatch som många sett framemot. På planen är det ett antal personer som utför sitt jobb och andra som lagt ideella timmar för att vi övriga skall få njuta av en favoritsport.

Bild lånad på nätet
Bild lånad på nätet

Nu är ju inte denna händelsen unik utan liknande saker händer titt som tätt i fotbollsvärlden. Det finns huligangäng som mest åker runt och förstör för alla andra. Om man nu gör en liknelse till andra sporter och till min favoritsport F1. Formel 1 för den som inte är insatt. Är jag ytterst tveksam om detta någonsin skulle hända. För där är mentaliteten och kulturen någon helt annan.

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

På banan manövrerar förarna bilarna från olika stall och på läktaren sitter alla fansen i färgglada tröjor. Alla håller på sitt favorit stall och jublar, hejar och applåderar när bilen susar förbi. Bredvid dig sitter kanske din närmsta vän som för dagen håller på värsta konkurrenten. Framför, bakom och bredvid dig är läktaren full av fans som kanske inte håller på samma stall som du. För dig spelar detta ingen som helst roll. Du har din plats och hejar med stolthet på din favoritförare. Vad grannen sysslar med spelar ingen roll.

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

Loppets vinnare hyllas oavsett om det var rätt eller fel som vann. I dagarna 3 är det en folkfest både på och utanför banan. Tanken att slå ner någon eller kasta in något över staketet skulle inte komma på tal.

Fotboll som jag egentligen tycker är en folksport som är tillgänglig för alla i motsats för F1 (där det krävs en fet plånbok om du vill se loppen i verkligheten) borde också vara en folkfest. En fest där alla är välkomna. Där du med ditt barn känner dig trygg på läktaren och kan heja på favoritlaget oavsett om du är på rätt sida av läktaren.

För vem bryr sig egentligen vilket lag man håller på. Det är väl kärleken till fotbollen likt bilarna som i grunden gör att man gillar att kolla på det.

Sen att klubb och stall ger en speciell känsla av gemenskap är ju självklart.

För att dra alla fotbollsälskare över en och samma kam. Är de idioter? Har det kommit och bli en huligansport istället för folksport? Drar sig vissa typer av människor till fotboll än till andra sporter?  Har fotbollshjärtat försvunnit och blivit något annat?

I mina ögon verkar det faktiskt så… tråkigt nog.

För att dra ännu mer i dessa resonemanget så kanske pengar har en viss del i det hela. En huligan har inte råd att åka världen runt för att jävlas på F1-lopp. Utan väljer istället att förstöra en folksport som fotboll.

Vad har folk för problem egentligen när man måste bete sig såhär? Det är något jag gärna skulle vilja förstå.

Kram

Linda

Fotograf Cristian Brolin
Fotograf Cristian Brolin

 

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Bloggande håller vi inom familjen

I den här familjen, ja rättare sagt jag och min gubbe har vi en viss förkärlek att vilja uttrycka oss. Uttrycka våra åsikter och säga vår mening i saker utifrån vårt synsätt. Ibland blir vi kallade för revoltörer men det bjuder vi på. Det är lite av en hobby vi delar. Vi sitter i var sin fåtölj och skriver blogginlägg på löpande band. Förutom bloggande så delar vi intresset av fotografera och dokumentera vilket förstärker oftast våra texter. Vi skriver på helt olika sätt men ibland om samma ämne. Gubben besitter nog en bättre svenska i skrift medans jag bryr mig ganska lite om meningsuppbyggnader mm.

Då gubben, Cristian Brolin tagit sitt bloggande från inlägg på Facebook till en egen blogg tänkte jag idag göra lite reklam för den käre.

Inte för att han just är min stora kärlek utan för han skriver på ett helt underbart sätt. Ärligt, naket och en aningen uppkäftigt. Med viktiga ämnen och iakttagelser är det mer än intressant att läsa. Vilket jag tycker att ni alla borde göra. Antingen älskar man det eller inte.

Vem är då denna gubbe som har världen som arbetsfält?

Med Världen Som Arbetsfält
Enligt min fru har mitt röda hårsvall börjat skifta mot det gråa hållet, något som säger mer om hennes färgblindhet än om min ålder. När du tar cykeln till jobbet, miljövän som du är, så tar jag istället en Airbus mot en ny plats i världen, och där i ligger nog den största skillnaden mellan ditt och mitt arbete. Med en rak ton, och utan att vara alltför rädd att stöta mig med någon annan, så presenteras här så mina tankar från vardagen på ett lekfullt sätt och med lite inslag av ironi, cyniska tankar, personliga upplevelser, och en högst personlig sanning. Allt behöver faktiskt inte vara så allvarligt – eller hur?

Ja det är så gubben presenterar sig på sin blogg Med Världen Som Arbetsfält som du hittar här.

För att stilla din nyfikenhet på denna blogg bjuder jag här på ett av hans senaste blogginlägg.

Vårsol, moln och turbulens

Om man har ett uppdrag att utföra på Malta en fredag och solen lyser så där vårlikt vackert och starkt, då skyndar jag mig inte hem och norrut i onödan. Så jag blev kvar på solens ö något dygn extra tillsammans med min avkopplade vapenbroder Kalle. När vi umgås är det alltid lättsamt, utan direkta mål och bestämda saker att göra, utan i ordens rätta betydelse så ”hänger vi bara” och ”tar det som det kommer”. Jag tror det är avkopplande för oss båda, och så blev även denna helgen.
 Foto: Cristian Brolin, Vindro AB 
Under dagen har vårsolen lyst så där underbart, så man får rikligt med färg i ansiktet, och att solglasögonen gör nytta. I princip hela eftermiddagen har vi vandrat omkring i Valletta och njutit av omgivning, god mat, Prosecco, takterasser, Café Dopio, utsikt, men inte minst en känsla av försommar. Det känns så otroligt gott för själen att gå där längs havet med en väldigt lätt sjöbris, en varm gul sol, en blå himmel, tystnad, och bara vara där, i stunden. Det är sannolikt årets skönaste dag än så länge – och när solen så började försvinna så stannade vi till och bara tittade ut över hamnen och den fantastiska historian som finns här på ön – ett paradis – olikt allt annat jag känner till – och en ö jag klassar som ”hemma” eftersom WiFi kopplar upp sig automatiskt.
 Foto: Cristian Brolin, Vindro AB 
arbetet är det sedan några veckor extremt hög intensitet och jag har sällan arbetat så mycket på en gång. Vi har hårda mål uppsatta i år, och den it-värld vi känner förändras i en rasande snabb takt. ”Molnet” har kommit att bli moget och det pågår en förbril aktivitet att anpassa sig till de nya förutsättningarna som finns när vi tekniker inte längre skall vara kära i att fysiskt ta på en egen server i vår datorhall, utan istället bli beställare av en tjänst hos någon annan. IT avdelningar flyttar i rask takt ut till Microsoft Azure, till Amazon AWS, eller kanske till någon annan mindre spelare lokalt i respektive land – spelare som sannolikt snart är lika borta som den där tjejen man hittade efter man varit sambo väldigt länge, i jakten på nästa stora kärlek, eller kanske jobbet man tog när man sa upp sig, för att betala maten, i jakten på nästa drömjobb.
Jag tror starkt på att lokala IT avdelningar i stort kommer försvinna – då IT har sådana enorma kostnadsfördelar och kvalitétsfördelar när det sker i stordrift. Olikt tex ett storkök där maten skall transporteras långt och blir kall, smaklös och äcklig, så är IT precis tvärtom. Tjänsten blir mogen likt en tomat, den blir billig likt en Toyota, och den fungerar klanderfritt likt en Klippo gräsklippare när den produceras i stordrift. De som håller frenetiskt kvar i sina egna servrar kommer i längden att förlora, och är man inte med på tåget som går idag, då är man oaktuell imorgon, för när skiftet väl inträffar på bred front, då kommer det gå fort. Ett paradigmsskifte står vid dörren och det gäller att ha foten i dörrspringan, för det är redan på väg.
min arbetsplats är vi tillräckligt stora för att ha tillräckligt med volym för att själva tillhandahålla molntjänster, där vi även kommer att drifta andra spelbolag, och konkurrenter, som en tjänst till dem. Men redan nu tittar vi på olika lösningar där även vi kommer använda IT tjänster från de stora drakarna i en mycket större grad än vad vi gör idag. Vi har redan ett ytterst bra och direkt samarbete med Google och deras karttjänst och analystjänst, och idag snurrar vi ca 4000 virtuella servrar hos Amazon AWS. Detta är dock bara en början, och allteftersom vi stänger våra egna datorhallar och centraliserar och konsoliderar tjänster, så pågår ett parallellt arbete med att bli duktiga inköpare av cloudtjänster. Personligen älskar jag dessa förändringar, och tiden då tekniker ville taffsa på sin egna server, likt en julklapp eller en vacker tjej, är numera över. Dagen då man kunde beställa IT utrustning för flera miljoner vilket anlände några dagar senare till arbetsplatsen likt en stor julklapp är över.
Jag avslutar kort med veckans ”snackis” i Växjö. Vår egna stoltaste politiker, Oliver Rosengren, gruppledare för Moderaterna i Växjö, visade med sällsamt dålig retorik hur ängslig vår politik har blivit år 2016. Som företrädare för ett parti som i stor mån skall förespråka det egna ansvaret, den egna viljan, och den egna prestationen, så valde han att lämna en konferens för att ett akrobatiskt nummer innehållande poledance genomfördes. Förutom att illustrativt avvika från platsen, tog han foto på vad som pågick, och valde sedan att hänga ut aktörerna på Twitter, politikernas egna lilla sociala lekstuga.
Det är höjt i dunkel om han ville plocka billiga politiska PK-poäng, om han var berusad, eller om han helt enkelt tappat kompass och riktning i sin, påstådda liberala hållning, när han gick PK-journalist-media tillmötes och gjorde en stor sak av något som inte var något konstigt alls, förutom just vad som stod på programmet för dagen, akrobatisk dans. Att få detta, som i hans andemening är, till något sexuellt, smutsigt, äckligt, och kvinnoförnedrande är ju bara direkt dumt. Jag hade faktiskt förväntat mig mer av någon som företräder M vars parti påstår sig vilja verka för ett samhälle där alla har lika värde.
Förutom att han skämde ut sig enligt min mening, förnedrande han även dem på scen, och bidrog till ytterliggare politikerförakt i den ängsliga tiden vi lever i, allt för att han vill dra billiga politiska poäng, och inte senare skulle tvingas försvara sig mot PK-media. Skamligt, dåligt, men framför allt extremt fegt och väldigt trångsynt. Om man har sådana här värderingar redan i unga år så undrar jag hur trångsynt man kommer bli senare som ”gubbe”?
Jag önskar verkligen att politiken i Sverige skulle kunna komma att handla om viktiga saker istället – inte om vem som dansar på scenen i ett underhållningsnummer. För om ”feministerna” låter Samir och Viktor dansa med naken överkropp i Mello utan att gnälla, var finns de när man behöver försvara en kvinna som gör den show som är beställd?
Med Världen Som Arbetsfält,
CB
Så nu mina bloggläsare. In på gubbens blogg och få lite härlig läsning
Dagens tips
 
Kram
 
Linda
 
12195999_10153433709664821_4416363162796785302_n
Lämna kommentar Dela inlägget: