Jag tappade andan och lusten.

Det är Midsommardag och jag, mannen och sonen beger oss ut för en stadspromenad och en bit mat. Våra visioner är inte så höga utan tänkte ta det som föll oss in. Jag kan inte påstå att jag varit ute och ätit så mycket i mina nya grannskap utan väljer hellre Lilja-Wiksgatans självhushåll. Något som jag efter denna kväll kommer att fortsätta med.

Jag tappade andan och lusten.

Efter denna kväll inser jag att jag är mils avstånd från många svenskars sätt att bete sig. Vare sig man är gäst eller serveringspersonal. Det språk som användes ikväll fick mig att gapa stort. Jag är lycklig att sonen satt i sina egna tankar och inte tog in det som sades vid bordet bredvid.

Jag ställer inte så stora krav men några har jag.

  1. Om jag skall betala mer än gatuköksmat kräver jag att man hälsar mig välkommen, ger mig en meny och visar mig en plats.
  2. Tar upp min drickbeställning
  3. Inom 5-10 minuter återkommer och tar upp min beställning
  4. Ger mig maten inom 20-25 min och återkommer och frågar om allt är okej.
  5. Behandlar mig med respekt
  6. Tackar när jag betalar
  7. Sist men inte minst. Att serveringspersonalen ser mig som en kund som i slutändan betalar deras lön.

Det jag efter ikväll inte accepterar om jag skall betala mer än gatuköksmat är:

  1. Jag bemöts med ett vresigt, har du bokat bord
  2. Får vänta på serveringspersonalen skall hitta menyn
  3. Blir hänvisad till ett bord och lämnas sedan åt mitt öde
  4. Får bevittna när serveringspersonalen tar upp beställningen från bordet bredvid då gästerna har ett ordförråd som inte passar sig på restaurang. Att sen serveringspersonalen sjunker till en lägre nivå än gästerna och svär något otroligt är än mer opassande.
  5. Får lyssna till när föräldrar sitter och hotar sina barn. Mer än en gång

Som ni säkert förstår kan jag göra listan oändlig. Men jag tänker inte fortsätta. Däremot så tappar jag andan hur illa mina medmänniskor faktiskt uppträder och hur avsaknaden av serviceanda faktiskt finns.

Jag, mannen och sonen stannade absolut inte kvar på restaurangen. Utan lämnade då vi uppenbarligen inte var något av värde för dem. Vi begav oss däremot mot gatuköket.

Där mina vänner.

  1. Bemöttes jag med ett stort leende även om kön slingrade sig ut på gatan och grillarna gick varma.
  2. Maten kom perfekt tillagad och inom en rimlig tid.
  3. Jag fick frågan om maten smakade bra
  4. Jag fick ett tack mer än en gång.
  5. Jag blev sedd som en kund.

Att mina medmänniskor inte kan uppträda på ett hedervärt sätt tycker jag är osmakligt till tusen och det är inte undra på att vi har problem i samhället.

MEN hur kan det komma sig att ett gatukök har så mycket bättre kundförståelse, serviceanda och attityd än den renommerade restaurangen?

Det är en stor gåta för mig?

Men om jag skulle göra en vild gissning så handlar det om ledarskap. En ledare som har fattat att kundens upplevelse är det som faktiskt får företaget att gå med vinst. En ledare som går före och visar vägen för alla de andra. Visar vägen för alla dessa ungdomar som för kvällen bemannade gatuköket.

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Protected with IP Blacklist CloudIP Blacklist Cloud