Carpe that fucking diem (20av100)

Detta inlägg är i ett samarbete med författarna bakom boken Carpe that fucking diem.

Texten KOM IHÅG DET HÄR ÄR BARA EN PERIOD I LIVET möts du av när du slår upp första uppslaget i Maria Eng och Sofia Brolins Fyll-i-bok Carpe that fucking diem.

Fotograf Linda Brolin, Vindro AB

Det är en underbar fyll-i-bok som får mina läppar att le mer än en gång. Det är vackra illustrationer och stor igenkännande faktor.  Alla som väntar barn går och drömmer om denna fantastiska tid när den nya familjemedlem kommer. Det tros att allt är rosenrött och inga problem i världen finns. Men väl där ser facit ut som något annat. Som författarna skriver ” Att vara förälder kan vara beroendeframkallande samt skada hörsel, ryggen och axlarna”

I början av boken finns möjlighet att beskriva förlossningen, rita, sätta in bilder om första tiden hemma men också beskriva det första psykbrytet. För jag och författarna lovar det kommer. Det finns också möjlighet att dokumentera hur tung man är, sina första gråa hår, skriva ner råd man fått men aldrig bett om.

Fotograf Linda Brolin, Vindro AB

Boken ger dig som läsare chansen att reflektera, dokumentera och hitta oupptäckta eller gamla delar av dig själv. Boken kommer ge dig den sanna bilden av den första tiden hemma med barnet men också att hjälpa dig blicka framåt och få fatt på dina drömmar.

I slutet av boken får du en uppgift att skriva 3 vykort till dig själv om tre, fem och tio år. “Kära jag själv! När du läser det här har det gått tio år sedan…

Åå vad jag hade önskat få ett sådant kort nu. Min son blir ju tio år om någon månad. Vad underbart det hade varit att läsa hur jag tänkte då.

Carpe that fucking diem är en bok som alla blivande/nyblivna föräldrar borde ha. Den är outstanding.

Det är verkligen en perfekt present till en vän eller släkting. Varför inte ett stående inslag på de numera populära baby shower.

Vill du köpa boken då hittar du den här. Där ser du också flera av de olika uppslagen i boken.

 

 

2 kommentarer

  1. Låter fantastiskt, men jag fnular på en sak; är det inte vi som redan varit där som kan se på innehållet med ett leende och som kan ana glimten i ögonvrån? Den person som står på tröskeln till föräldraskapet, kan hen ta till sig budskapet utan att det blir för negativt?

    Jag har inte sett boken, bara läst en hel del OM den. Jag är sugen på den, inte minst till några i min närhet som kanske snart är där. Men så har jag den här funderingen. Tänker jag galet, kanske är det inte alls så?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *